RISKINFORMATION Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.
→ Vill du få kvartalsbrevet direkt i din mejlinkorg? Klicka här för att prenumerera!
Välkommen till Captors kvartalsbrev!
Här kommer vi att fokusera på information om hur man skall tänka för att investera klokt och långsiktigt. Vår strävan i vår förvaltning är att skapa strategier med högsta möjliga avkastning till en given typ av allokering. Vi bryr oss mindre om att följa olika marknadsindex slaviskt, istället ser vi till det bästa för våra investerare. Stora delar av fondmarknaden är föråldrad och ineffektiv - ofta på grund av bristande vilja att investera i sin egen modernisering och innovation. Vi på Captor har en vision om att skapa de bästa fonderna i Sverige och vi tror vi är på rätt väg genom att tänka utanför den klassiska förvaltningsnormen.
→ Prenumerera på Captors månadsrapporter - direkt i din inkorg, varje månad.
Om pengar, funktion och förtroende
I förra nyhetsbrevet skrev vi lite om hur pengar fungerar nu för tiden. För den som inte vill gå tillbaka och fräscha upp så sammanfattar vi med att pengar i grunden är en typ av skuldförbindelse och därför har både en skuld- och en tillgångssida samt att modernt pengaskapande lämnats över från centralbanker till affärsbanker.
Affärsbanker tar över från stater i rollen som motpart för modern pengahantering i och med att kontanthanteringen minskar. De elektroniska pengar som finns på bankkonton är från början en affärsrelation mellan banken och kontoinnehavaren. Det här leder så klart till att dessa pengar inte är lika säkra som kontanter, dvs det är mer sannolikt att banken inte kommer kunna leva upp till sitt åtagande att leverera tillbaka inlåning än att staten ska misslyckas med motsvarande åtagande vad gäller kontanter. För att komma till rätta med den här inbyggda svagheten har många stater tagit en roll som garanter av elektroniska pengar. Den här statliga insättningsgarantin gäller inom EU för ett belopp motsvarande 100 000 Euro per bank och kund. Kunder som vill ha mer likviditet än så tillgänglig behöver sprida sin inlåning mellan flera bankmotparter.
Det är inte länge sedan USA såg en så kallad ”bank run” i följderna av bland annat Silicon Valley Banks kapitalkris. En bank run sker när förtroende för bankens återbetalningsförmåga sjunker så lågt att kunder vill ha tillbaka sina pengar så fort som möjligt. En bank som töms på kapital kommer gå i konkurs eller möjligen räddas av att den köps upp av en mer stabil aktör. Den statliga insättningsgarantin bekostas i Sverige av bankerna via en resolutionsavgift som ska bygga upp en fond som motsvarar 3% av de pengar som omfattas av insättningsgarantin. Avgiften varje bank betalar är beroende av hur riskfylld banken bedöms vara, men avgiften är fortfarande väldigt låg för mer riskfyllda banker. Det är uppenbart att avgiften inte står i proportion till risken banken tar.
“Vanliga transaktionskonton som betalar väldigt låg eller ingen ränta alls är en guldkalv för de större bankerna i Sverige. Alla de pengar som blir stående på dessa konton ger banker tillgång till billig finansiering.”
En följd av systemet med statlig insättningsgaranti är också att sparare får mindre betalt, dvs lägre ränta, för sin inlåning än vad som kanske vore rimligt om risken i bankers verksamhet prisades korrekt. Det är väldigt stor skillnad på säkerställd bostadsutlåning och konsumtionslån vad gäller risk för kreditförluster.
Vanliga transaktionskonton som betalar väldigt låg eller ingen ränta alls är en guldkalv för de större bankerna i Sverige. Alla de pengar som blir stående på dessa konton ger banker tillgång till billig finansiering. Det här är en annan del av transaktionsekonomin som affärsbanker tagit över från staten. Tidigare, när kontanter dominerade transaktionsmarknaden, var det centralbankerna som fick den räntefria inlåningen.
Riksbanken har i likhet med sina motsvarigheter runt om i världen utrett möjligheten att införa en e-krona, dvs en digital valuta. En sådan skulle kunna föra tillbaka kontrollen över betalsystemet och den räntefria inlåningen till centralbanken från affärsbankerna. I stället för det föråldrade betalsystemet RIX som nu används för avveckling av affärer så skulle en e-krona kunna möjliggöra omedelbar avveckling mellan exempelvis transaktionskonton som låg direkt hos Riksbanken. Vi svenskar har vant oss vid att Swish fungerar för att omedelbart flytta pengar mellan personer, men till skillnad från en e-krona så görs den verkliga flytten av pengar via Swish fortfarande i systemet RIX. Utredningen om införandet av e-krona konstaterade att de svenska storbankerna skulle förlora stora intäkter vid införandet av en sådan och hela idén verkar sedan dess ha begravts. Är du intresserad av att läsa mer om e-kronan så skrev vi en artikel om det i höstas.
För transaktioner mellan aktörer inom olika valutaområden uppstår ytterligare problem som i modern tid adresserades under Bretton Woods-konferensen 1944. Det som bestämdes där, då alla europeiska stater var kraftigt försvagade under andra världskrigets slutskede, var att fixa valutors växelkurs mot den amerikanska dollarn som i sin tur skulle kunna lösas in mot guld till ett fixt värde. På så vis blev den amerikanska dollarn vår moderna världsvaluta. Alltmer av världshandeln började prissättas i dollar. Ursprungsförslaget var att skapa ett slags världsvaluta, men med tanke på USA:s ställning vid krigsslutet blev det lätt att enas om att använda dollarn. Guldmyntfoten kollapsade på 70-talet i efterdyningar av oljekriser och inflation, men dollarn har behållit, och kanske till och med stärkt, sin ställning sedan dess.
Valutan är numera USA:s viktigaste fysiska exportvara. Följden av att ha kontroll över världshandelsvalutan är nämligen att alla andra måste hålla en viss mängd reserver i den. De här reserverna behövs för att kunna handla på den internationella marknaden. Att ha stora mängder dollar kontant är inte ett alternativ för detta, utan på ett eller annat sätt behöver dessa reserver investeras, och här kommer den amerikanska statsskulden in i bilden. Eftersom inget land har obegränsad insättningsgaranti så behöver dollarreserver investeras i dollartillgångar, och den minst riskfyllda av dessa tillgångar har ansetts vara amerikanska statsobligationer. Så kommer det naturligtvis vara så länge den amerikanska staten kontrollerar just världsvalutan, eftersom de är de enda som kan skapa mer av den.
För många investerare har avkastningen på statsobligationer bedömds för låg, och stora dollarreserver har också investerats i amerikansk kredit och aktiemarknad som på så vis dopats och genererat högre avkastning än andra alternativ. Ju mer den internationella ekonomin och handeln har växt, ju mer dollarreserver har behövts, och ju mer investeringar har skett i USA. Saker som skulle kunna vända den här trenden är att omvärlden tappar förtroende för den amerikanska ekonomin, vilket skulle kunna ske om statsskulden blir för stor till exempel. Ungefär en fjärdedel av amerikansk statsskuld ägs av icke-amerikaner nu. Ytterligare en fjärdedel ägs av centralbanken som en rest av de tidigare QE-stimulanserna. Om dollarn börjar falla i värde mot andra valutor som följd av exempelvis högre inflation än i omvärlden skulle också dollarreserver kunna minska.
Att någon annan valuta i närtid skulle ta över som världsvaluta är dock inte så troligt. BRICS-länderna har från tid till annan diskuterat möjligheten av en annan valuta, men det är väldigt tydligt att diktatorer inte litar på andra diktatorer. Den enda valuta som skulle kunna komma i fråga är Euron, men här saknas en gemensam upplåningsmarknad. Varje land inom Euro-området lånar pengar självt vilket innebär att den europeiska centralbanken inte kan erbjuda någon motsvarighet till amerikanska statsobligationer för den som vill hålla reserver i Euro.
Proof of concept: Asterstrategin
Räntemarknaden har under de senaste 4 åren vaknat ur sin nollräntedvala och tagit allt större plats i media och även i portföljerna. Avkastningen har de senaste tre åren varit god efter de kraftiga räntehöjningarna av centralbankerna. Vi tror att företagsobligationsmarknaden är en viktig portföljallokeringen och vi försöker oss på en analys av framtiden. Sedan 2021 har Captor sjösatt och förvaltat företagsobligationsfonder med en unik förvaltningsmodell och med egenskaper för att skapa mer ändamålsenliga sparprodukter för sparare med svenska kronor som basvaluta. Övertygade om värdet i vårt erbjudande följde korträntefonden och high yield fonden under 2022, och slutligen vår fond tillsammans med Avanza 2023. Våra hörnstenar sedan start har varit likviditet (alltid rätt prissatta fonder som kan handlas obegränsat), svensk ränterisk och ingen valutarisk, bred diversifierad kreditrisk i Europa och Amerika, tydlighet, transparens och förutsägbarhet. Men viktigast av allt är ju ändå att fonderna avkastar bra i förhållande till sina benchmarks och konkurrenter. Asterstrategin har skapat mycket god avkastning och vi tror att det finns förutsättningar för detta även framöver.
Räntemarknaden
Efter femton år av väldigt låga räntor var världen oförberedd för den inflationschock som kom i efterdyningarna av de massiva covid-stimulanserna i slutet av pandemin. Kraftiga räntehöjningar och inverterade räntekurvor har präglat västvärldens marknader sedan dess, men i Europa börjar vi nu sakta få en mer normaliserad räntemarknad. Med en normaliserad räntemarknad menar vi en marknad där realräntor är positiva och där det finns en tydlig riskpremie i räntekurvan. Att låna ut pengar ska vara förknippat med en real avkastning, annars är, som det ofta talades om under den extrema lågränteperioden, inte räntor ett alternativ för investering.
Sedan ett drygt år tillbaka har den breda KPI-siffran legat under 2% i årstakt. Tittar vi på Riksbankens mått KPIF, inflation med fastränta, så är bilden inte lika tydlig. Den senaste siffran låg på 2,5% och årstakten har legat mellan Riksbankens mål på 2% och dryga 3% de senaste ett och ett halvt åren. Vi bedömer att Riksbanken genom kommunikation om stöd för att stärka konjunkturen lite redan bundit sig vid räntesänkningsmasten.
Riksbanken styr kortänden av räntekurvan med sin styrränta, medan konjunkturutsikter och riskpremier normalt styr långänden av räntekurvan. När Riksbanken inte längre agerar så aktivt i marknaden har lutningen kommit tillbaka och tioårsräntan är numera ca 0,6% högre än tvåårsräntan. Skillnaden mellan tio- och tvåårsräntorna är en indikation på marknadens framtidstro.
Vi ser nu en politisk enighet i Sverige och Europa om att lånefinansiera satsningar på försvar, infrastruktur och energi. Dessa satsningar kommer, om de blir av, ge ett ökat utbud av längre obligationer. Det bör hålla längre räntor fortsatt höga.
Kreditmarknaden
Bolagens finansieringskostnad, den så kallade kreditspreaden, har stabiliserats under de senaste åren när effekterna av de högre räntorna blivit mer tydliga. Bolag med för stor skuldsättning har omstrukturerat som SBB, eller gjort selektiv konkurs, som SAS och Intrum. Marknaden i stort har kunnat skicka sina högre kostnader både för råmaterial och finansiering vidare och vant sig vid det nya normala. Fastighetssektorn brottas fortfarande med stigande vakanser, nybyggandet har legat på is ett antal år, men fastighetsbolagen verkar ändå ha ridit ut den värsta krisen. Globala kreditmarknaden har med sina betydligt längre räntebindningstider klarat sig relativt oskadd genom de senaste årens turbulens. Nu, med prat om ökade investeringar inom både försvar och industri ser många bolag framtiden an med tillförsikt. Kreditspreadar har tillfälligt påverkats av konflikter i världen, men de har återhämtat sig snabbt till en normalnivå.
Captors fonder
Så, om vi nu har lagt ut en bild av ränte- och kreditmarknader som kommer vara i närheten av där de är idag, hur kommer det påverka avkastningen för ränteplaceringar framöver?
Aster Global Credit Short Term - Korträntefond med kreditrisk
Fonden har sedan starten 2021 kombinerat bra avkastning med låg volatilitet. Fonden har i princip ingen ränterisk och stabil kreditrisk med allokering till företag som håller rating BBB- eller bättre. Det gör fonden till en idealisk lågriskplacering som avkastat ca 17% sedan starten hösten 2022.
Den framtida avkastningen förväntas bli något lägre då Riksbankens lägre räntor medför lägre avkastning, men vi tror fonden kommer att stå sig väl jämfört med traditionella svenska FRN fonder tack vare global exponering och likvida innehav.
Aster Global Credit - Långsiktig ränteplacering
I andra ändan av räntekurvan med en duration på 10 år erbjuder Aster Global Credit ett unikt och effektivt sätt att dra nytta av riskpremier och högre längre räntor. Vi på Captor tycker om duration och lite längre räntelöptider för det kompletterar bolagsrisken som tas via aktier eller kredit. När börsen går riktigt dåligt tenderar långa räntor att falla och då går fonden starkt.
Även om räntenivåerna fallit så gäller detta mindre i långa räntor och kurvan (skillnaden mellan korta och långa räntor) har ökat vilket gör att fonder med lång duration sannolikt kommer att avkasta bättre.
Efter en tuff start (när räntorna steg kraftigt) har fonden avkastat väl senaste tre åren +23% och ligger i topp bland Investment Grade-fonder. Förväntad avkastning är fortfarande omkring 5%.
Aster Global High Yield – aktielik avkastning med klart lägre risk
Sedan fondens start har utvecklingen varit stark. Fonden håller en årlig avkastningstakt på ca 12% sedan start, vilket är i topp bland företagsobligationsfonder. Total avkastning sedan start i december 2022 är ca 35%. Både räntenedgången och sjunkande kreditspreadar har hjälpt till. Med lägre räntor och mindre kreditspreadar förväntas avkastningen bli något lägre framöver. Vi tror däremot att fonden kommer att klara sig väl i konkurrens med andra högräntefonder och fortsatt ligga i topp tack vare sin sammansättning med global kreditexponering, hög likviditet och en ränterisk på 4 år.
Avanza Ränta Global – utvald mix för långsiktigt obligationssparande
Med sin mix av Investment Grade och High-Yield låntagare har Avanza Ränta Global avkastat 11,3% sedan fonden lanserades i december 2023. Det motsvarar en årlig räntabilitet på 7,2% vilket är väl i linje med aktiemarknadens avkastning under perioden.
Den underliggande bolagsrisken i fonden är också de stora internationella företagen som ingår i välkända aktieindex. Dessa bolag är normalt inte jättehögt belånade, men stora bolag har skuldboksstorlekar i relation till sin storlek i aktieindex, så likviditeten i den globala kreditmarknaden är mycket god. Fondens avkastning framåtblickande beror på kreditspreadar, räntenivåer och riskpremier i räntekurvan. Relationen mellan det förväntade bidraget från var och en av dessa har så klart påverkats av det nya marknadsläget.
Med sin uppbyggnad kan fonden till god likviditet leverera avkastning utan risk för inlåsning. Fondens konstruktion är optimerad för svenska sparare som kan ha svårt att hitta bra, effektiva företagsobligationsplaceringar.
Slutsats
Vi vill inte säga att vi uppfunnit hjulet på Captor, men vi är stolta över att ha skapat en familj fonder som var och en i sin roll gör jobbet effektivt och i vårt tycke bättre än de traditionella mer begränsade konkurrenterna.
För att läsa mer om hur vi förvaltar kreditfonderna: https://captor.se/aster-white-paper
.png)
