Captor Minutes - Q4 2025

Välkommen till Captors kvartalsbrev!

Här kommer vi att fokusera på information om hur man skall tänka för att investera klokt och långsiktigt. Vår strävan i vår förvaltning är att skapa strategier med högsta möjliga avkastning till en given typ av allokering. Vi bryr oss mindre om att följa olika marknadsindex slaviskt, istället ser vi till det bästa för våra investerare. Stora delar av fondmarknaden är föråldrad och ineffektiv - ofta på grund av bristande vilja att investera i sin egen modernisering och innovation. Vi på Captor har en vision om att skapa de bästa fonderna i Sverige och vi tror vi är på rätt väg genom att tänka utanför den klassiska förvaltningsnormen.

→ Prenumerera på Captors månadsrapporter - direkt i din inkorg, varje månad.

Högränteobligationer kan skydda din pension i oroliga börstider

Om du själv väljer fonder till din pension står du inför ett klassiskt problem: du behöver att dina pengar växer, men du vill inte ta så mycket risk att en börskrasch lämnar ett stort hål i pensionskapitalet. Många pensionssparare satsar tungt på aktiefonder för att få tillväxt; vi hör hela tiden att på lång sikt vinner alltid börsen och sitt still i båten, men aktier kan falla kraftigt när marknaderna viker.  

Samtidigt ger säkrare räntefonder ofta för låg avkastning för att klara pensionens långsiktiga mål.

Ett intressant mellanting är högränteobligationer (high yield). Det är företagsobligationer från bolag som betalar högre ränta eftersom de är lite mer riskfyllda än så kallade ”investment grade”-obligationer. För pensionsspararen kan högränteobligationer vara en bra kompromiss: de brukar ge ungefär 75 % av aktiernas avkastning men till bara hälften av risken.

Dessutom så är “recovery time”, dvs tiden det tar för marknaden att återhämta tappet, historiskt sett mycket kortare för högräntefonder än för börsen. Detta är viktigt då sparare som är i utbetalningsfasen plockar ut belopp månatligen och vill således undvika att beloppet plötsligt är mycket lägre så att det krävs mycket högre avkastning för att komma ikapp.

‍

Varför högränteobligationer är ett mellanalternativ

• Mindre svängiga än aktier: Aktier kan falla 40–50 % i en kris. Högränteobligationer faller ofta mindre, eftersom en stor del av avkastningen kommer från den löpande räntan.

• Mer avkastning än säkra räntor: Stats- och företagsobligationer med hög kreditvärdighet är tryggare, men ger ofta låg avkastning. Högränteobligationer ligger däremellan.

• Sprider riskerna: De rör sig inte alltid på samma sätt som aktier, vilket gör att portföljen blir mer balanserad när man blandar.

Vad historien visar

Tittar vi på tidigare börsfall ser vi hur högränteobligationer har stått emot bättre än aktier:

• IT-kraschen 2000–02: Globala aktier föll ca -45 % och tog 7 år att återhämta sig. Högränteobligationer föll bara ca -10 % och var tillbaka på 12 månader.

• Finanskrisen 2008–09: Aktier föll ca -55 % och återhämtade sig först efter ca 6 år. Högränteobligationer föll ca -26 % men tog sig tillbaka på 18 månader.

• Covid-krisen 2020: Aktier föll ca -34 % men återhämtade sig på 6 månader. Högränteobligationer föll ca -20 % och var tillbaka på 10 månader.

Mönstret är tydligt: aktier kraschar hårdare och tar längre tid att återhämta sig, medan högränteobligationer faller mindre och studsar upp snabbare. För pensionssparare är det avgörande – särskilt om du närmar dig pensionen och inte kan vänta i många år på att börsen ska komma tillbaka.

Ett sätt att belysa detta är att titta över lång tid (30 år). Vi på Captor gjorde en analys av årsavkastningen på rullande treårsperioder och jämförde utfallet för High Yield och Börsen. Jämförelsen är gjord på amerikansk data som har längre tidsserier. Det som syns tydligt är att snittavkastningen är något högre på börsen men utfallet är mer oförutsägbart.

‍

Hur framtiden ser ut

Som läsare av detta nyhetsbrev vet så har vi på Captor egna modeller för förväntad långsiktig avkastning. Vi ser klart övervärderade aktiemarknader, i synnerhet stora tech-bolag i USA. Nedan den uppdaterade grafen (denna diskuteras även mer i en annan artikel längre ned).

Slutsatsen blir att Högreänteobligationer är en mycket lämplig allokering för pensionssparande,i synnerhet om man passerat 50-årsåldern, och när man lägger på en värderingsanalys så är caset ännu starkare då det är svårt att se börsen avkasta mycket mer än högränteobligationer det närmaste decenniet trots att risken på nedsidan är minst dubbelt så stor.

Captor gör det igen – en högräntefond som håller måttet

Captor Global High Yield är skapad för att komplettera och förbättra. På samma sätt som sparare valt att diversifiera aktiesparandet till globala index för högre och stabilare avkastning så väljer vi en global korg av bolag som lånar i högräntemarknaden - stora bolag – som bla Tesla, Ericsson m fl. Fonden undviker därmed risken för att tvingas stänga vid turbulens i marknaden, vi får en bred diversifierad risk över länder och sektorer - jämför med endast Sverige där fasigheter väger mycket tungt i High Yield-segmentet.

Förvaltningen sker i likvida, effektiva instrument och avkastningen har sedan lanseringen varit mycket god och Captor Aster Global High Yield ligger i toppen av Högräntefonder. Bilden nedan visar avkastningen sedan start för fonden relativt andra högräntefonder.  

Fonden ligger +37% sedan starten december 2022, under samma tid så har börsen avkastat 34%.

Vad det betyder för ditt pensionssparande?

Om du har mycket aktiefonder i din pension kan det vara värt att ersätta en del med högräntefonder. Det kan:

• Minska förlusterna när börsen faller.

• Hjälpa ditt sparande att återhämta sig snabbare efter en nedgång.

• Fortfarande ge bra tillväxt, eftersom högränteobligationer ofta följer med en stor del av aktiernas uppgångar.

Man kan se högränteobligationer som en balanserad mellanväg med bättre risk-justerad avkastning: de är inte lika säkra som statsobligationer, men de är inte heller lika riskabla som aktier.

Slutsats

Som pensionssparare handlar det inte om att alltid jaga högsta möjliga avkastning, utan om att växa stabilt och skydda sig mot stora bakslag. Högränteobligationer kan vara ett bra verktyg för det ändamålet. De ger dig större trygghet än aktier, men bättre avkastning än säkrare räntor. När du planerar din pension, fundera på hur mycket risk du vill ta, och om en blandning av aktiefonder, högräntefonder och mindre riskfyllda räntefonder kan ge dig en lugnare väg mot en tryggare pension.

Guld som inflationsskydd

Senast världen upplevde en inflationschock liknande den vi nyss gått igenom var under oljekrisen på 70- och 80-talet. En intressant observation om tiden då som kan appliceras på dagens debatt är idén om guld som inflationsskydd. Guldpriset steg kraftigt först mot mitten av 70-talet och sedan i ytterligare en fas i slutet på 70- och början på 80-talet. Ett återinförande av guldmyntfot diskuterades och utreddes. Tanken var, precis som nu, att genom att återinföra guldmyntfoten skulle pengamängden i samhället kontrolleras och kreditexpansionen avta.  

Idén om guldet som värdebevarande tillgång ledde till en guldprisinflation och i reala termer åttadubblades priset på guld under 70-talet. I nominella termer mer än tjugodubblades priset. Intressant nog blev intresset för guld som inflationsskydd alltmer attraktivt ju dyrare guldet blev. Som investeringstillgång har inte guld särskilt många industriella tillämpningar även om de finns, utan det stora användningsområdet förutom värdebevarande är smyckestillverkning. Det innebär att det inte är helt enkelt att fastställa rimliga värden på guld. Rimligt, eftersom guld i sig inte har någon avkastning, utan tvärtom kostar pengar i form av säkerhetsåtgärder att äga, bör guldpriset vara en funktion av avkastningen på andra mer eller mindre riskfria, reala, tillgångar. Om exempelvis realräntan är hög så att reala statsobligationer ger god, säker, avkastning bör guldpriset sjunka. Om realräntan är negativ bör guldpriset stiga. Det här sättet att värdera guld är relativt trubbigt, och antagligen värderas guld snarare spelteoretiskt.  

Den senaste guldruschen tog slut 1980 och det tog sedan nästan 30 år för guldpriset att återhämta sig i nominella termer. I reala termer återhämtade sig guldet för ett år sedan, i denna vår nya guldrusch. Att mäta andra tillgångars värde genom att jämföra dem med guld är inte att mäta tillgångarnas reala värde. Det vi ser nu är snarare ett exempel på att bubbelvärdering går att skapa i vilket tillgångsslag som helst.

Captors forecastingmodell för avkastning

Vi fokuserar på regelstyrd förvaltning och för att kunna göra detta bra lägger vi mycket tid på att försöka modellera framtida avkastningar. Det ger ju inte mycket att titta bakåt, men däremot är det intressant att se hur förväntad avkastning sett ut i historien och vad som sedan faktiskt blivit utfallet.

Det vi kan se är att över lång tid så konvergerar avkastningen mellan olika marknader för aktier, krediter och räntor. Aktier avkastar mer men håller en högre risk, som det ska vara. Vi kan också tydligt se att efter perioder med “överavkastning” följer perioder med lägre avkastning för att komma tillbaka till snittet, så kallad mean reversion. Idag pekar vår modell för långsiktig förväntad avkastning på en övervärderad börs.

Grafen nedan är byggd på Captors forecastingmodell och visar att amerikanska storbolag är mycket högt värderade. Amerikanska storbolag är en stor del av inte bara amerikanska aktieindex utan även av globalindex. Det innebär att en ovanligt hög värdering på dessa bolag slår brett mot framtida avkastning för vanliga sparprodukter som globala indexfonder. För att komma tillbaka till snittet krävs en lägre avkastning framöver, framför allt för tillväxtaktier i USA.