Välkommen till Captors kvartalsbrev!

Här kommer vi att fokusera på information om hur man skall tänka för att investera klokt och långsiktigt. Vår strävan i vår förvaltning är att skapa strategier med högsta möjliga avkastning till en given typ av allokering. Vi bryr oss mindre om att följa olika marknadsindex slaviskt, istället ser vi till det bästa för våra investerare. Stora delar av fondmarknaden är föråldrad och ineffektiv - ofta på grund av bristande vilja att investera i sin egen modernisering och innovation. Vi på Captor har en vision om att skapa de bästa fonderna i Sverige och vi tror vi är på rätt väg genom att tänka utanför den klassiska förvaltningsnormen

‍

Effekten av passiva investeringar och kapitalkoncentration: Vad det betyder för svenska investerare

Finansmarknaden förändras snabbt genom ökad andel passiva investeringar. Kapital samlas hos de sju stora teknikbolagen (Apple, Microsoft, Amazon, Google, Tesla, Meta och NVIDIA), samtidigt som riskvilja att investera i mindre bolag minskar. Det här får stora konsekvenser för svenska investerare, speciellt för de med stor exponering mot dessa bolag och dollarkursen. Vi fick en försmak häromdagen då NVIDIA och därmed S&P 500 sjönk kraftigt samtidigt som dollarkursen föll. Captors långsiktiga modeller visar att världens börser är högt värderade och i synnerhet stora bolag i USA. Den amerikanska dollarn är högt värderad mot i synnerhet mot svenska kronor. Detta tror vi till stor del beror på passiva sparflöden som varje dag, månad och år fortsätter att placera i breda index i hela världen. Det har gått bra, men samtidigt kanske vi ibland glömmer varför vi sparar. Tanken är ju oftast att en dag använda pengarna i Sverige för att betala hyra, bolån, mat med mer i svenska kronor. Det privata sparandet får en högre riskprofil än de klassiska försäkringsbolagen och AP fonderna.

Passiva investeringar tar över

Nysparandet i Sverige och i omvärlden har flyttat alltmer från aktiv förvaltning till indexfonder. Under 2024 så gick 87% av allt nysparande i aktiefonder till globala indexfonder i Sverige, enligt Fondhandlarnas Förening. Fenomenet gäller inte bara Sverige och den amerikanska börsen har aldrig varit så dominant som nu. Förutom tron på vinnarna så präglas tiden också av misstro, mot UK efter Brexit, mot Kina, mot Europa osv. Detta förstärker trenden.

Vi menar också att detta flöde påverkar svenska kronan. Ett konstant behov av att växla de svenska sparkronorna till utländsk valuta pressar kronan, framför allt mot dollarn. Även ett land som Norge med både högre ränta och en mycket rik ekonomi har sett sin valuta falla på grund av samma iver efter att ha globala indexfonder i sparandet. Vi vill höja ett varningens finger för att portföljen blir skev, både på grund av övervikt mot USA och mot tillväxtaktier, men också för att det inte är uppenbart hur en sådan portfölj passar en svensk pensionssparare.  Att ha en lön efter att ha slutat arbeta kräver regelbundna utbetalningar i svenska kronor, ett flöde som inte alls är anpassat till volatiliteten i en portfölj tung i amerikanska teknikbolag. Inom finans finns ett begrepp som kallas Asset & Liability Matching (ALM). Det nu dominerande passiva svenska pensionssparandet är minst sagt omatchat sitt syfte.

Strategier för att minska riskerna

1.Diversifiera

Investera i andra sektorer och geografier för att minska beroendet av teknikjättarna. Tabellen ovan visar ju på bättre riskpremie för Emerging Markets, småbolag etc. Investera i andra tillgångsslag som krediter och räntor. T e x så anser vi att global High Yield har en klart bättre riskprofil än börsen med en bibehållen hög förväntad avkastning med klart lägre risk när korrektionen kommer.

2. Valutasäkra

Använd fonder som erbjuder skydd mot valutarisker eller diversifiera med andra valutor.

Slutsats

Svenska investerare med stor exponering mot teknikbolag och amerikanska dollar bör vara medvetna om riskerna. Det har varit en fantastisk resa de senaste 10 -15 åren, och kanske kommer det fortsatt att vara bra men man ska vara medveten om obalansen mellan tillgångarna (aktier i amerikanska dollar) och de framtida utgifterna (kuponger i svenska kronor) och kanske ta chansen att reducera risken vid ett bra tillfälle. Se det som ett sätt att framtidssäkra pensionen. Som exempel kan nämnas att en svensk AP fond, som egentligen har samma syfte som den private spararens tjänstepension - d v s att vara en buffert inför de framtida utgifterna - har en portfölj där valutarisken på utländska tillgångar skyddas och utgör som regel ca 20%. En AP fond har också fastigheter, obligationer, skog med mera för att diversifiera portföljen och göra den mer motståndskraftig.  

Captors modell för framtida avkastningar

Vi fokuserar på regelstyrd förvaltning och för att kunna göra detta bra lägger vi mycket tid på att försöka modellera framtida avkastningar. Det ger ju inte mycket att titta bakåt, men däremot är det intressant att se hur förväntad avkastning sett ut i historien och vad som sedan faktiskt blivit utfallet.

Det vi kan se är att över lång tid så konvergerar avkastningen mellan olika marknader för aktier, krediter och räntor. Aktier avkastar mer men håller en högre risk, som det ska vara. Vi kan också tydligt se att efter perioder med “överavkastning” följer perioder med lägre avkastning för att komma tillbaka till snittet, så kallad mean reversion.

Grafen nedan är byggd på Captors forecastingmodell och visar att amerikanska storbolag är mycket högt värderade. Amerikanska storbolag är en stor del av inte bara amerikanska aktieindex utan även av globalindex. Det innebär att en ovanligt hög värdering på dessa bolag slår brett mot framtida avkastning för vanliga sparprodukter som globala indexfonder. För att komma tillbaka till snittet krävs en lägre avkastning framöver, framför allt för tillväxtaktier i USA. Vår plan är att försöka följa detta i kvartalsbreven framöver.    

‍

Derivat och räntefonder

Den som söker information om innehav i räntefonder på exempelvis Morningstars hemsida möts ofta av beteckningar som future eller hedge. Det beror på att fonderna innehåller derivat av olika slag. För den som är van att analysera och titta på aktiefonder kan det kännas ovant.

Obligationsförvaltning upplevs ofta som komplex för den som är van vid aktiefonder. Ovana riskmått som räntebindningstid och kreditbindningstid dyker upp, tillsammans med begrepp som valutasäkring och kreditkvalitet. Medan aktiemarknaden tänker aktiv förvaltning som ett val av investeringar som avviker från index, handlar aktivitet i obligationsmarknaden snarare om att uppehålla de riskmått som fonden sagt sig sträva efter. Om räntebindningstiden enligt fondbestämmelser ska var fyra år lång men företag plötsligt bestämmer sig för att enbart låna pengar till rörlig ränta uppstår ett problem för fondförvaltaren. Här kommer räntederivat in som verktyg för att flytta räntebindningstiden. Vanliga typer av derivat är ränteterminer och ränteswappar. Ränteterminerna handlas mot 2, 5 eller 10 års löptid medan ränteswappar kan handlas med allt från 1 år upp till 30 års löptid. Bägge derivattyperna kan användas både för att förlänga och för att förkorta fondens totala räntebindningstid.

På motsvarande sätt som räntederivaten används för att justera den genomsnittliga bindningstiden kan kreditderivat användas för att justera kreditbindningstiden. Kreditderivat kan användas för att neutralisera icke önskvärd kreditrisk eller för att öka kreditrisk vid tider när obligationsmarknaden normalt har svårt att verka effektivt. Detta händer exempelvis vid kraftiga störningar i marknadens funktionssätt som till exempel under pandemiutbrottet på våren 2020.

För att nå en större andel möjliga investeringar brukar obligationsfonder kunna investera i tillgångar denominerade i annan valuta än svenska kronor. Det här kan användas både för att komma åt företag som inte lånar alls i svenska kronor och för att komma åt investeringar i svenska företag som använder sig av de större internationella kapitalmarknaderna i Euro och dollar.

Här uppstår ett problem för fondförvaltare då valutakurser normalt har en högre risk (volatilitet) än vad ränteplaceringar har. Det innebär att avkastningen på en obligation utgiven i Euro i stället för svenska kronor blir mer beroende av växelkursen än av räntan. För att undvika detta valutasäkras normalt alla placeringar gjorda i annan valuta än fondens valuta. En valutasäkring består av typiskt en valutatermin där en viss mängd utländsk valuta vid ett specifikt tillfälle i framtiden ska bytas mot en mängd lokal valuta till en redan fixerad växelkurs. Det kan i princip ses som att en förvaltare lånar pengar i en valuta, växlar till en annan valuta och sätter pengarna på ett bankkonto där. För en fond som enbart består av obligationer utgivna i annan valuta än fondvalutan så valutasäkras hela tillgångsmassan, det vill säga derivatnominalen blir lika stor som obligationsnominalen i fonden.

‍