För två veckor sedan deltog jag på DI Energi, ett heldagsevent där aktörer från hela elsystemet samlades för att diskutera aktuella utmaningar och möjligheter. Ett genomgående tema under dagen var behovet av kortare tillståndsprocesser.
I en tid när efterfrågan på el ökar kraftigt – samtidigt som klimatmålen kräver snabb elektrifiering och utbyggnad av fossilfri produktion – har tiden blivit en avgörande faktor.
Ofta hör vi argumentet att ny kärnkraft tar ”för lång tid” och blir ”för dyr”. Men liknande problem, om än i annan skala, drabbar även andra centrala komponenter i energisystemet:
- elnät,
- vindkraftparker,
- lagringslösningar,
- och annan kritisk infrastruktur.
Långa ledtider – ett systemproblem
Energimarknadsinspektionens utredningar visar att utbyggnad av region- och transmissionsnät kan ta:
- 7 till 15 år från start till drift.
Figur 1. Sammanfattning av ledtider. Källa: Energimarknadsinspektionen, “Kortare ledtider för elnätsutbyggnad”, Ei R2023:09.
Även för vindkraft är tidsaxeln lång. Enligt Vattenfall tar det:
- cirka 7–10 år att bygga en vindkraftpark,
- från första utredning av ett projektområde,
- via samråd, miljötillstånd, prövning och detaljprojektering,
- till upphandling och slutligt investeringsbeslut.
Det innebär att:
- flera år kan gå innan byggnationen ens kan påbörjas,
- och varje försening förskjuter viktiga utsläppsminskningar längre in i framtiden.
Historiskt har det inte alltid sett ut så här. Mellan 1972 och 1985 byggde Sverige tolv kärnreaktorer på fyra platser – inom en tidsram som i dag skulle uppfattas som närmast otänkbar. Dagens flaskhalsar sitter därför i första hand i processerna, inte i teknik eller ambition.
Kommunalt veto och NIMBY – när lokalt motstånd bromsar helheten
En särskild utmaning är det kommunala vetot, särskilt tydligt i vindkraftsfrågan. Kommunerna kan:
- påverka under samrådsfasen,
- välja att inte tillstyrka ett projekt innan miljöansökan skickas in,
- eller invänta prövningens utgång.
I praktiken innebär detta att:
- beslut kan dröja länge,
- många projekt stoppas innan de når fullständig prövning,
- och osäkerheten blir stor för investerare och projektörer.
Energimyndighetens rapport ”Vindkraftens tillstånd 2021” (ER 2022:16) visar att avsaknaden av kommunal tillstyrkan varit en avgörande orsak bakom nästan hälften av alla avslag för vindkraftverk under perioden 2014–2021.
Figur 2. Avslag för vindkraft. Källa: Energimyndigheten, “Vindkraftens tillstånd 2021”, ER 2022:16.
Ett centralt problem är att:
- kommunerna ofta saknar tydliga ekonomiska incitament,
- samtidigt som de bär en stor del av det lokala opinionstrycket.
I Finland får kommuner med vindkraftverk del av fastighetsskatten, vilket skapar ett direkt ekonomiskt incitament. I Sverige tillfaller samma skatt staten, vilket försvagar drivkrafterna för att säga ja till nya projekt.
Inte en fråga om att sänka ambitioner – utan att snabba upp processen
Kortare tillståndsprocesser handlar inte om att:
- ta bort viktiga miljökrav,
- eller underminera lokal dialog,
utan om att:
- skapa tydligare tidsramar,
- förbättra samordningen mellan myndigheter,
- och ge alla aktörer bättre förutsättningar att planera.
På DI Energi lyftes exempel där:
- effektiv samverkan mellan myndigheter, kommuner och projektörer,
- gjorde att tillstånd kunde hanteras på rekordtid,
- utan att tumma på rättssäkerhet eller miljökrav.
Det visar att det går att göra bättre – om processerna prioriteras och får tydlig politisk och administrativ uppbackning.
Vad betyder detta för oss som fondbolag?
För ett fondbolag som Captor, med fokus på hållbara investeringar, innebär de långa ledtiderna att:
- vi måste vara medvetna om att omställningen tar tid, även när kapitalet finns redo,
- vi behöver investera i projekt och bolag genom hela värdekedjan – från produktion och nät till lagring och effektivisering,
- och vi måste ha ett långsiktigt perspektiv på hur avkastning och klimatnytta skapas.
Vi tror att Sverige har goda förutsättningar att vara en fortsatt stark industrination i det fossilfria energisystemet. Men då krävs:
- snabbare och mer förutsägbara beslutsprocesser,
- tydligare incitament för kommuner och andra lokala aktörer,
- och en bred syn på vilka energislag och lösningar som behövs – inklusive kärnkraft, förnybart och energilagring.
Som investerare försöker vi:
- diversifiera våra investeringar,
- stödja projekt i flera led av energisystemet,
- och bidra med kapital där vi bedömer att klimatnytta och avkastning kan förenas.
Tiden håller på att bli en av klimatpolitikens största flaskhalsar. Varje år som går utan beslut är ett förlorat år för utsläppsminskningar, energitrygghet och konkurrenskraft. Därför är det nu viktigare än någonsin att vi inte bara pratar om mål – utan också snabbar upp vägen dit.