I en tidigare kommentar analyserades hur:
- räntenivån i en kassaflödesvärderingsmodell påverkar aktiemarknadens riskpremie,
- och varför bolag med stora delar av nuvärdet långt fram i tiden är mer räntekänsliga.
I denna uppföljning ser vi hur det spelat ut i praktiken under en period av stigande räntor.
Tillväxtaktier vs värdebolag när räntan stiger
Tillväxtbolag:
- värderas ofta utifrån förväntningar om höga framtida vinster,
- har en stor del av sitt värde långt fram i tiden,
- blir därför känsligare när diskonteringsräntan stiger.
Mer traditionella värdebolag:
- har stabilare kassaflöden,
- en större del av värdet i närtid,
- påverkas mindre av samma ränterörelse.
Det syns bland annat i:
- att Nasdaq 100, med hög andel tillväxtbolag, reagerat kraftigare på ränteuppgången,
- medan S&P 500, som är mer balanserat, varit mindre känsligt.
Under den senaste tiden har vi också sett:
- en rotation från tillväxt till mer klassiska värdebolag,
- där räntedriven oro för höga tillväxtvärderingar varit en central faktor.
Tillfälliga räntespikar och bubbelvärderade tillgångar
Med dagens:
- historiskt expansiva penning- och finanspolitik,
- stora stimulanser, inte minst i USA,
är det sannolikt att vi:
- då och då får se räntespikar,
- som eldar på oro för mer varaktig inflation.
Även om vi är skeptiska till att inflationen biter sig fast på längre sikt när:
- arbetslösheten är hög,
- och strukturella krafter håller nere prispressen,
kan spekulationer om inflation:
- skapa temporära ränterusningar,
- och riskera att spräcka bubbelvärderade segment.
För investerare innebär det att:
- ränterisken i portföljen inte bara handlar om obligationsinnehav,
- utan också om hur känslig aktiedelen är för förändringar i diskonteringsräntan,
- särskilt i tillväxttunga portföljer.