När svenskar bygger portföljer ligger fokus ofta på aktiesidan. Räntedelen blir lätt en ”icke‑placering” vars enda uppgift är att bromsa svängningarna. Det är särskilt tydligt när korträntefonder med låg kreditrisk används som standardlösning.
Med korträntor på 2–2,5 % och inflation runt 2 % ger en typisk korträntefond knappt någon real avkastning – i bästa fall värdebevaring. Genom att ersätta både korträntefonder och en del av aktieportföljen med företagsobligationer inom segmentet high yield kan portföljen bli mer effektiv, både på kort och lång sikt.
High yield‑obligationer handlas med en ränta som ligger väsentligt högre än motsvarande obligationer med hög kreditvärdighet. Skillnaden, den så kallade kreditspreaden, är kompensation för högre risk. Ser vi till breda index är avkastningen från kreditspreaden starkt korrelerad med aktiemarknaden (runt 0,8 över längre horisonter) – vilket är logiskt, eftersom det i båda fallen är bolagsrisk som driver utvecklingen.
Skillnaden ligger i storleken på svängningarna.
Högre riskjusterad avkastning än aktier
Aktiemarknaden har ungefär dubbelt så hög volatilitet som ett kreditspreadindex med cirka fem års löptid (en typisk löptid i high yield‑segmentet). Rimligen borde man som investerare få ungefär dubbelt så hög avkastning i aktier för att kompensera den extra risken – men historiken visar något annat:
- kreditspreadindex och breda företagsobligationsindex har i många perioder gett bättre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden,
- high yield fångar en stor del av bolagsriskpremien,
- men med mindre drawdowns och snabbare återhämtningar.
Ett förenklat exempel:
- en portfölj med 75 % aktier och 25 % korträntefonder kan,
- genom att ersätta korträntefonderna och en del av aktiedelen med high yield,
- höja den förväntade årsavkastningen med omkring 0,65 procentenheter,
- till i stort sett samma risknivå.
Grafen nedan illustrerar hur en portfölj som inkluderar Captor Aster High Yield kan optimeras jämfört med en traditionell mix av aktier och korta räntor:
Figur 1. Exempel på portföljoptimering med Captor Aster High Yield. Med Perenne avses fonden Captor Perenne Short-Term Bond.
Varför uppvisar high yield bättre risk-/avkastningsförhållande?
Prissättningen på tillgångar styrs i praktiken mer av utbud och efterfrågan än av rena kassaflödesmodeller. Två förklaringar till att high yield ofta ger ett gynnsamt förhållande mellan risk och avkastning är:
- Leverage aversion: Många investerare ökar hellre risken genom att köpa mer aktier än genom att belåna en obligationsportfölj. Det gör att aktier får ett relativt högre köptryck.
- Restriktioner och preferenser: Många institutionella investerare har begränsad möjlighet – eller vilja – att investera i high yield, vilket dämpar efterfrågan och pressar upp riskpremien.
Resultatet blir att high yield‑marknaden ofta erbjuder:
- attraktiv löpande ränta,
- god diversifiering,
- och en riskprofil som i praktiken ligger mellan traditionella räntor och aktier.
Figur 2. En belånad high yield‑portfölj skulle teoretiskt kunna ge högre förväntad avkastning än aktier – men i praktiken tillkommer lånekostnader.
Vad ska man tänka på vid investering i high yield?
Några viktiga principer:
- Diversifiering: Avkastningen i företagsobligationer kommer främst från kuponger, inte kursraketer. Onödig koncentrationsrisk – till en sektor, geografi eller enskilda emittenter – ger sällan extra betalt.
- Likviditet: Illikvida marknader kan ge en premie, men begränsar förvaltarens möjlighet att agera när läget förändras. I en fondform drabbas dessutom kvarvarande sparare av ökade transaktionskostnader vid stora in- och utflöden.
Den svenska high yield‑marknaden präglas av både:
- begränsad diversifiering,
- och svagare likviditet,
vilket gör att vi föredrar globalt diversifierade high yield‑strategier med god likviditet – som Captor Aster Global High Yield.
Läs mer om fonden här: Captor Aster Global High Yield.
Denna marknadskommentar baseras på våra egna beräkningar av förväntad framtida avkastning. Slutsatserna är vår tolkning av marknadsläget och ska inte ses som personlig investeringsrådgivning. Varje investerare behöver utgå från sina egna förutsättningar, mål och riskvilja.