När svenskar bygger portföljer i sitt sparande är ofta allt fokus på aktieallokeringen, och räntedelen av en portfölj blir ofta en "icke-placering" vars uppgift blir att “bromsa” portföljen. Det har framför allt varit sant när sparare har valt korträntefonder med låg kreditrisk. Med korträntor om 2–2,5% och en inflation runt 2% ger en korträntefond i princip ingen real avkastning, utan som bäst en värdebevaring. Genom att ersätta både korträntefonder såväl som del av aktieportföljen med företagsobligationer inom segmentet high yield kan man skapa en mer effektiv portfölj på kort och lång sikt.
High yield-obligationer handlar med en ränta väsentligen högre än motsvarande obligationer av hög kreditvärdighet. Skillnaden, den s.k. kreditspreaden, är en ersättning för den högre risken. Om man ser till breda index är avkastningen från kreditspreaden mycket starkt korrelerad med aktiemarknaden, runt 0,8 för längre horisonter. Det är ju också förväntat eftersom det är samma underliggande riskfaktor, det vill säga bolagsrisk, som driver avkastningen. Men även om det är samma riskfaktor, varvid aktieindex och kreditspreadindex rör sig i tandem, är magnituden inte densamma. Aktiemarknaden har drygt dubbla risken jämfört med ett kreditspreadindex med 5 års löptid (vilket är den mest handlade). Med det i åtanke borde man ju också rimligtvis få den dubbla avkastningen i aktiemarknaden - men så är dock inte fallet. Kreditspreadindex och företagsobligationsindex har visat sig ge en bättre riskjusterad avkastning än aktiemarknaden.
Låt oss illustrera detta med ett exempel. I en portfölj med 75% aktiefonder och 25% korträntefonder kan du höja din förväntade avkastning med ca 0,65% till ungefär samma risk genom att sälja dina korträntefonder och del av aktiefonderna för att investera 1/3 av den totala portföljen i Captor Aster High Yield, samtidigt som du behåller 2/3 i aktiefonder.
Varför uppvisar företagsobligationsfonder en bättre riskjusterad avkastning än aktier?
Tillgångars pris bestäms inte primärt av någon slags värdering utan är en funktion av utbud och efterfrågan. Det är helt enkelt ett relativt högre köptryck för aktier än företagsobligationer. Vi kan åtminstone se två rimliga förklaringar.
Den första brukar akademiskt kallas ”leverage aversion” och visar att de allra flesta investerare använder aktier för att öka sin portföljrisk i stället för att exempelvis belåna portföljen och köpa mer företagsobligationer. Det är klart att det också handlar om kostnader - för de allra flesta blir lånekostnaden så pass hög att vinsten äts upp.
En annan förklaring är att många institutionella investerare har en väldigt konservativ syn på high yield och ibland inte ens möjligheten att göra denna typ av ränteinvesteringar.
Sammantaget ger det att köptrycket inom high yield-segmentet är svagt relativt andra möjliga investeringar vilket är positivt för alla som överväger att investera.
Värt att tänka på vid investering i high yield
När man investerar i företagsobligationer bör man beakta diversifiering. För företagsobligationer gäller att avkastningen, d.v.s. räntan, är känd när man investerar. Det gäller snarare att undvika onödiga förluster än att hitta ”kursraketer” likt man gör på aktiemarknaden. I företagsobligationer får man inte något extra betalt för onödig koncentrationsrisk såsom sektorer eller geografi. Riskminimering görs bäst genom diversifiering.
En annan fälla är likviditet. I många marknader får man en extra premie för att bära likviditetsrisk. Bristande likviditet förhindrar förvaltaren från att vara aktiv och positionera om portföljen efter ändrade förutsättningar. Det här har en långsiktigt negativ inverkan på avkastningen. I en fond drabbas dessutom kvarvarande andelsägare av transaktionskostnader till följd av dålig likviditet vid in- och utflöden i fonden.
Den svenska företagsobligationsmarknaden erbjuder både dålig diversifiering och låg likviditet varför vi starkt rekommenderar väldiversifierade globala företagsobligationsfonder. Det har såklart varit centralt för utformningen av fonden Captor Aster Global High Yield.
Denna marknadskommentar baseras på våra beräkningar av framtida avkastningsmöjligheter enligt den studie som presenteras här. De slutsatser vi drar är vår egen tolkning av marknadsläget och bör inte ses som finansiell rådgivning. Varje investerare måste göra sin egen analys och bedömning utifrån sina individuella förutsättningar och mål. Texten innehåller delvis marknadsföring.
.png)
