Följande är en artikel publicerad i Captors nyhetsbrev, Captor Minutes. För att ta del av alla framtida artiklar i nyhetsbrevet kan du prenumerera genom att klicka här.
Följande artikel är del två i vår följetong om vad som skapar avkastning och handlar om företagsobligationer och krediter. Tidigare artikel hittar du här och behandlade ränteduration. Under året kommer andra attribut av vad som skapar avkastning att diskuteras. Trevlig läsning!
Vad är företagsobligationer?
Företagsobligationer är skuldförbindelser utgivna av företag för att samla in kapital. När du köper en företagsobligation lånar du i princip ut pengar till företaget som emitterat obligationen. Företagsobligationen ger högre avkastning, men har i de flesta fall också högre kreditrisk och sämre likviditet, än en stats- eller bostadsobligation. Avkastningen på företagsobligationer kommer från den underliggande räntan (swapräntan) och företagets kreditspread. Denna ränta kan vara fast eller varierande (FRN Floating rate), beroende på obligationens typ.
Kreditspread för företagsobligationer är skillnaden i avkastning mellan företagsobligationer och riskfria statsobligationer eller swapräntor. Kreditspreaden återspeglar risken som investerare tar genom att investera i företagsobligationer i stället för säkrare statsobligationer eller ränteswappar. Ju högre kreditspread, desto högre sannolikhet för att företaget inte kan betala tillbaka sin skuld.
Kreditspreaden uttycks vanligen som spread över motsvarande löptids swapränta eller 3 månaders Stibor (gäller FRN-obligationer).
I exemplet som figur 1 åskådliggör ger en 5 årig företagsobligationen en yield på 3,95% som även kan benämnas 395 baspunkter (hundradels procentenhet). Efter att marknadspriset på 5 årig ränteswap (2,75%) dragits av, återstår kreditspreaden på 120 baspunkter eller 1,20%.
Varifrån kommer företagsobligationers avkastning?
I samband med företagsobligationer avser "yield" den avkastning som investeringen ger genom att hålla obligationen. Räntan på en företagsobligation kommer från två primära källor, kupongbetalningar och kapitalvinster eller -förluster.
Kupongbetalningar
Företagsobligationer betalar vanligtvis periodiska räntebetalningar som kallas kuponger till obligationsinnehavare. Dessa kupongbetalningar är vanligtvis fasta vid den tidpunkt då obligationen emitteras och baseras på obligationens nominella värde (parivärde) och dess kupongränta. Kupongräntan uttrycks som en procentandel av obligationens nominella värde och förblir konstant under hela obligationens livslängd. Obligationsinnehavare får dessa kupongbetalningar regelbundet, vanligtvis årligen eller kvartalsvis, beroende på villkoren för obligationen.
Kapitalvinster eller -förluster
Avkastningen på en företagsobligation kan också påverkas av förändringar i dess marknadspris. Om obligationens marknadspris stiger över dess nominella värde, minskar dess avkastning eftersom obligationsinnehavaren faktiskt betalar mer för samma ström av framtida kassaflöden. Omvänt, om obligationens marknadspris sjunker under dess nominella värde, ökar dess avkastning eftersom obligationsinnehavaren betalar mindre för samma ström av framtida kassaflöden. Denna aspekt av avkastningsberäkning är känd som avkastning till förfall (YTM), som tar hänsyn till både kupongbetalningar och eventuella kapitalvinster eller förluster om obligationen hålls till förfall.
Sammanfattningsvis representerar avkastningen på en företagsobligation den totala avkastning en investerare kan förvänta sig att få från att hålla obligationen, med hänsyn till både kupongbetalningar och potentiella kapitalvinster eller förluster om obligationen köps eller säljs till ett pris som skiljer sig från dess ursprungliga värde.
Kreditrisken i en företagsobligation avgör avkastningen
Den mest avgörande faktorn är vilken kreditrisk som investeraren är villig att acceptera. Ju högre kreditrisk desto högre kreditspread och därmed högre avkastning. Kreditrisken regleras främst genom kreditrating. Ratinginstituten är främst Moody’s, Standard & Poor’s, Fitch och Nordic Credit Rating och dessa gör en bedömning av emittentens förmåga att återbetala sin skuld. I tabellen nedan ser ni de aktuella ratingskalorna. Man skiljer på Investment grade och High yield. Investment grade är bolag som har en kreditrating motsvarande BBB- eller bättre och därmed definieras High yield som bolag med en kreditrating som ligger på BB+ eller lägre.
Vilka är riskerna med företagsobligationer?
Företagsobligationer, som alla investeringar, medför vissa risker som investerare bör vara medvetna om. Här är några viktiga risker förknippade med företagsobligationer:
Kreditrisk
Detta är risken att emittenten av obligationen inte kan uppfylla sina skyldigheter, vilket innebär att bolaget kanske inte kan betala ränta eller återbetala kapitalbeloppet vid förfall. Om ett företag upplever ekonomiska svårigheter eller går i konkurs kan investerare förlora delar av eller hela sin investering.
Ränterisk
Företagsobligationer med fast ränta är föremål för ränterisk, vilket innebär att dess marknadsvärde kan fluktuera omvänt med förändringar i marknadsräntorna. När räntorna stiger tenderar värdet på befintliga obligationer att gå ned eftersom nyare obligationer ger högre avkastning. Omvänt, när räntorna faller, tenderar värdet på befintliga obligationer att öka. Exempelvis sjönk värdet på en 5 årig obligation med fast ränta kraftigt under 2022 då marknadsräntor steg kraftigt p g a räntehöjningar från centralbanker.
Likviditetsrisk
Företagsobligationer är inte lika lätta att omsätta som aktier, särskilt när det gäller obligationer med hög risk och relativt små utestående volymer. Om investeraren behöver sälja sina företagsobligationer innan de förfaller kan de ha svårt att hitta en köpare, särskilt om det är marknadsstörningar eller om det säljaren har stora volymer att sälja. Exempel på detta var när ett flertal svenska kreditfonder tvingades att stänga för uttag i mars 2020 då likviditeten i marknaden försvann i början av covidpandemin.
Marknadsrisk
Allmänna marknadsförhållanden, ekonomiska faktorer, geopolitiska händelser och investerares sentiment kan påverka priserna på företagsobligationer. Marknadsrisk avser möjligheten att dessa faktorer kan få värdet på obligationen att sjunka. Ett exempel på detta är när kreditspreadarna för samtliga fastighetsbolag gick isär kraftigt under 2022 p g a de kraftiga räntehöjningarna. Höga räntor påverkar ju affärsplanerna för fastighetsbolagen direkt.
Återinvesteringsrisk
Denna risk uppstår när ränta eller amorteringar från en obligation återinvesteras till en lägre ränta än den ursprungliga investeringen. Till exempel, om räntorna sjunker efter att man har köpt en obligation och dess kupongbetalningar återinvesteras till de lägre räntorna, kan din totala avkastning bli lägre än förväntat.
Callrisk
Vissa företagsobligationer är inlösbara, vilket innebär att emittenten har möjlighet att lösa in obligationen före dess förfallodag. Om räntorna faller kan emittenten välja att refinansiera skulden till en lägre ränta, vilket gör att investerare får avkastning på kapitalbeloppet men potentiellt går miste om framtida räntebetalningar.
Inflationsrisk
Inflationen urholkar köpkraften för framtida räntebetalningar. Om inflationen stiger oväntat kan den reala avkastningen på en företagsobligation bli lägre än väntat.
Händelserisk (Eventrisk)
Vissa händelser, såsom fusioner, förvärv eller regulatoriska förändringar, kan påverka ett företags kreditvärdighet eller finansiella stabilitet och påverka värdet på dess obligationer.
Valutarisk (för utländska företagsobligationer)
Om du investerar i obligationer denominerade i en utländsk valuta kan förändringar i växelkurser påverka värdet på din investering när den konverteras tillbaka till din hemmavaluta.
Investerare i företagsobligationer och företagsobligationsfonder bör överväga dessa risker samt även ta hänsyn till deras investeringsmål, tidshorisont och risktolerans, innan de investerar. Diversifiering mellan olika typer av kreditobligationer, fonder och tillgångsklasser kan bidra till att mildra vissa av dessa risker.
.png)
