Detta är den fjärde och sista delen i vår följetong ”Vad skapar avkastning?” om räntefonder – också kallad Captors lilla ränteskola. Här fokuserar vi på portföljkonstruktion:
- varför räntefonder är viktiga att ha i sparandet,
- vilken typ av räntefonder som faktiskt hjälper när det blåser på börsen,
- och hur duration påverkar hela portföljen.
Kort ränta som ”parkering” – en missad möjlighet
Många ser ränteplaceringar, särskilt korträntefonder, som:
- ett alternativ till bankkonto,
- med uppgift att inte röra sig så mycket,
- medan all ”riktig” risk läggs i aktiemarknaden.
Vi menar, i likhet med många institutionella förvaltare, att detta:
- bygger på felaktiga antaganden,
- och gör att portföljen går miste om viktiga portföljegenskaper.
Tittar vi historiskt på de värsta börsåren:
- har långa räntor ofta fallit kraftigt,
- vilket inneburit stigande obligationskurser,
- och därmed stark avkastning i räntefonder med längre duration.
Med andra ord: räntebenet kan rädda portföljen när aktiebenet vacklar.
Analys av 3‑årsperioder 1997–2023
Vi har analyserat rullande treårsavkastningar för:
- den amerikanska aktiemarknaden (S&P 500),
- high yield‑marknaden,
- och investment grade‑marknaden,
under perioden 1997–2023. Syftet var att se:
- hur den realiserade årsavkastningen fördelar sig,
- hur den relaterar till den förväntade avkastningen,
- samt hur den korta riskfria räntan rört sig under respektive period.
Figur 1. Realiserad och förväntad årsavkastning.
Några slutsatser:
- S&P 500 har högst realiserad avkastning, men med mycket stora variationer mellan bästa och sämsta treårsperiod.
- High yield har något lägre avkastning än aktier över tid, men lägre volatilitet och högre riskjusterad avkastning.
- Investment grade och statsobligationer är betydligt mer förutsägbara; förväntad och realiserad avkastning ligger nära varandra.
En nyckelobservation är färgkodningen:
- de sämsta utfallen för S&P 500 sammanfaller med perioder då den korta räntan fallit kraftigt (blå punkter),
- och många av de bästa utfallet för investment grade inträffar i samma typ av miljö.
Det illustrerar hur långa obligationer:
- tenderar att utvecklas starkt när ekonomin försvagas,
- och därmed kompletterar aktier i en allvädersportfölj.
Durationens betydelse i praktiken
Prisrörelsen i en obligation beror i huvudsak på:
- kupongnivå,
- löptid (duration),
- samt hur marknadsräntan förändras.
Grovt ungefär:
- en 10‑årig obligation stiger cirka 10 % i pris om räntan faller 1 procentenhet,
- en 2‑årig obligation stiger cirka 2 % vid samma ränterörelse.
Ett förenklat exempel:
- anta att 40 % av portföljen är placerad i obligationer,
- räntan faller 1 procentenhet.
Då får vi:
-
Lång duration (20 år)
– obligationsdelen stiger ~20 %,
– vilket motsvarar 40 % × 20 % = 8 % uppgång i hela portföljens värde. -
Kort duration (2 år)
– obligationsdelen stiger ~2 %,
– vilket motsvarar 40 % × 2 % = 0,8 % uppgång i hela portföljen.
Med andra ord:
- räntebenet kan ge ett betydande bidrag i stressade perioder – om durationen är tillräckligt lång.
Våra byggstenar: Iris Bond och Aster Global Credit
Våra fonder:
- Captor Iris Bond (AAA‑obligationer),
- och Captor Aster Global Credit (investment grade‑krediter),
har båda en duration runt tio år – den längsta vi känner till bland svenska räntefonder.
De är utformade för att:
- fungera som robusta portföljbyggstenar,
- ge högre förväntad avkastning än korträntefonder,
- och bidra positivt när övriga riskfyllda tillgångar faller.
Finns det risk för börsfall?
Det är alltid svårt att sia om framtiden, men vår modell för långsiktig förväntad aktieavkastning visar:
- att den globala börsen, särskilt S&P 500,
- är tydligt övervärderad relativt långsiktiga fundamenta,
- även om läget inte är lika extremt som vid IT‑bubblan.
Modellen antyder:
- en förväntad period av lägre aktieavkastning,
- vilket ökar värdet av en välkonstruerad ränteportfölj.
Slutsats
I stället för att se räntefonder som en passiv ”parkeringsplats”:
- kan de, rätt utformade, vara en aktiv och viktig del av den totala portföljen,
- särskilt i tider av börsoro och fallande räntor.
Längre duration i välskötta räntefonder:
- ger möjlighet till positiv avkastning när aktier faller,
- jämnar ut portföljens resa,
- och kan på sikt förbättra den övergripande risk-/avkastningsprofilen.