Intresset för hållbara obligationer, framför allt gröna obligationer, har ökat kraftigt de senaste åren. I dag utgör de:
- omkring 8–9 % av den globala obligationsmarknaden,
- och cirka 13 % av den nordiska marknaden.
Drivkrafterna kommer främst från institutionella investerare som enligt policy och regelverk förväntas öka sin exponering mot hållbara tillgångar. Men för mindre institutioner och privatpersoner är hållbara obligationer fortfarande ofta ett relativt okänt område.
I den här texten reder vi ut vad som särskiljer hållbara obligationer från ”vanliga” obligationer, och varför de kan vara ett attraktivt val.
Hållbara obligationer i siffror
Figur 1. Hållbara obligationer emitterade sedan 2014.
Figur 2–3. Exempel på hur hållbara obligationer fördelas i Norden över tid och kategori.
I Norden ligger andelen hållbara obligationer högre än världsgenomsnittet, mycket tack vare:
- offentliga aktörer,
- fastighetsbolag,
- och banker som varit tidigt ute.
Vanliga obligationer – bred finansiering utan öronmärkning
En vanlig obligation används typiskt för att:
- finansiera generella verksamhetsbehov,
- refinansiera befintlig skuld,
- eller genomföra investeringar utan specifik koppling till ett enskilt hållbarhetsprojekt.
Karaktäristiskt:
- medlen är inte öronmärkta till specifika ändamål,
- rapporteringen begränsas till vad som följer av lag och redovisningsregler,
- investeraren får ingen detaljerad uppföljning av hur kapitalet används.
Risk och avkastning styrs i huvudsak av emittentens kreditvärdighet och löptid.
Hållbara obligationer – kapital med tydlig riktning
Hållbara obligationer omfattar flera underkategorier:
- gröna obligationer (miljöprojekt),
- sociala obligationer (sociala projekt),
- hållbara obligationer (kombinerar miljö och socialt),
- hållbarhetslänkade obligationer (villkor kopplade till specifika hållbarhetsmål/KPI:er).
Gemensamt är att:
- medlen öronmärks till tydligt definierade projekt eller portföljer av projekt,
- projekten ska ha en positiv miljömässig eller social effekt,
- emittenten åtar sig att löpande rapportera hur pengarna används och vilken effekt de haft.
Rapportering och ofta extern granskning gör det möjligt för investerare att:
- följa upp klimatnytta och social påverkan,
- och säkerställa att kapitalet används i linje med uppsatta mål.
Varför kan hållbara obligationer vara ett bättre val?
Några centrala fördelar:
-
Tydlig koppling mellan kapital och klimat-/samhällsnytta
Investeraren finansierar specifika projekt – till exempel förnybar energi, energieffektivisering, hållbar infrastruktur eller sociala satsningar – snarare än hela verksamheten. -
Möjliggör omställning i ”tunga” sektorer
Bolag i utsläppsintensiva branscher kan finansiera konkreta omställningsprojekt (t.ex. övergång till grön vätgas) utan att investeraren behöver ta exponering mot den fossila delen av verksamheten. -
Hög efterfrågan, god likviditet
Studier visar att:- avkastning och likviditet i gröna obligationer historiskt inte varit sämre än för vanliga obligationer,
- ibland till och med något bättre, drivet av stark efterfrågan.
Så arbetar vi i Captor Dahlia Green Bond
I Captor Dahlia Green Bond:
- granskar vi alla gröna och hållbara ramverk noggrant,
- ställer krav på transparens, rapportering och projektkvalitet,
- återrapporterar årligen till andelsägarna vilka projekt som finansierats och vilken hållbarhetspåverkan de har haft.
Den senaste gröna obligationsrapporten hittar du här:
Grön obligationsrapport 2022 (pdf)
Sammanfattning
Kort sagt:
- vanliga obligationer finansierar brett definierade behov utan särskild öronmärkning,
- hållbara obligationer finansierar specifika projekt med krav på uppföljning och rapportering,
- och kan därmed ge både:
- konkurrenskraftig finansiell avkastning,
- och en tydligare koppling till hållbarhetsnytta.
För investerare som vill kombinera räntesparande med konkret klimat- och samhällspåverkan kan hållbara obligationer vara ett naturligt val.