Svajiga räntor och envis inflation
Inflationstakten i både Sverige och USA är fortsatt högre än centralbankernas mål och ser heller inte ut att avta för tillfället. Den amerikanska centralbanken med sitt tvådelade mål, inflation och arbetslöshet, verkar byta fokus och börja sänka räntor för att motverka arbetslöshet trots att det eventuellt kan motverka inflationsdelen av uppdraget. En sänkning vid septembermötet är helt inprisad av marknaden. Det känns ibland som att även Riksbanken gärna skulle ha den typen av dubbelt uppdrag och vi får ibland känslan av att de agerar som om de hade det. Storbankernas prognosmakare är för tillfället oeniga om hur de tror att Riksbanken kommer agera framöver. Prognoserna skiljer sig ovanligt mycket med allt från ingen till två sänkningar i år och en styrränta vid slutet av 2027 på mellan 1,75% och 2,5%. Den här oenigheten känns sammankopplad med hur bankerna tror Riksbanken väljer att tolka sitt uppdrag.
Den europeiska centralbanken lämnade i veckan sin styrränta oförändrad och kommunicerade samtidigt att den troligtvis sänkt räntor färdigt för den här gången. Europeisk inflationstakt är fortsatt blandad, med Tyskland nära målet, Frankrike fortsatt under och med syd- och östeuropa över målet. Frankrike framstår mer och mer som ett framtida problem med sitt kroniska budgetunderskott och med sin knepiga politiska situation. Detta samtidigt som man har kontroll på sitt energisystem med låga stabila elpriser vilket på sikt bör ge landets industri en konkurrensfördel.
Europa som lappar ihop sin elförsörjning
Tyska Bundesnetzagentur har nyligen släppt en rapport om läget och försörjningstryggheten i den tyska elsektorn fram till 2035. De konstaterar att landet behöver bygga ut mer ”styrbar” kapacitet, alltså elproduktion som inte är väderberoende och kräver olika typer av flexibilitetslösningar. För att klara omställningen kan det handla om allt från 22,4 till 35,5 GW ny kapacitet, och i beräkningarna ingår även utbyggnad av fossila kraftverk.
Om energiomställningen drar ut på tiden, alltså om utbyggnaden av vind- och solkraft går långsammare än planerat, minskar också efterfrågeflexibiliteten. Då kan Tyskland behöva bygga ut mer styrbar produktion för att täcka upp när både förnybar energi och flexibilitet uteblir.
Om man når målscenariot och det sker en snabb utbyggnad av både förnybar energi och efterfrågeflexibilitet, innebär det att behovet av styrbar kapacitet blir mindre. I rapporten inkluderas flera flexibilitetsåtgärder som fler värmepumpar, lagringsanläggningar, elbilar, elektrolysörer och industriell laststyrning, där industrin tillfälligt kan dra ner produktionen under timmar med hög belastning.
Oavsett vilken väg Tyskland väljer för sin energiomställning kommer utvecklingen att fortsätta påverka både elpriser och utsläpp. Vi har redan sett hur vindstilla dagar i Tyskland och Danmark, pressar upp priserna när man tvingas ta till dyrare fossila alternativ.
Tills dess att landet får ordning på sitt mer intermittenta elsystem ser vi tendenser där länder är beredda att ta elpriset i egna händer. Svenska regeringen sänker elskatten med 20 % och inför ett tillfälligt högkostnadsskydd. Från och med den 1 oktober kan även de norrmän som vill teckna ett fast elpris på 40 öre/kWh, där staten täcker mellanskillnaden när spotpriset passerar 40 öre. Det gäller upp till en viss nivå, därefter får den som valt fastpris stå för kostnaden själv.
På grund av Europas gränsöverskridande infrastruktur, så kommer “norgepriserna” såklart inte stanna inom landets gränser. Höga elpriser slår hårt mot hushållen, men brukar åtminstone driva på energieffektivisering. Nu ser vi i stället risk för ökad norsk elanvändning, något som spär på efterfrågan och kan pressa upp priserna även i Sverige, precis som Tysklands och Danmarks elbehov har gjort under vindstilla perioder.
I stället för att skjuta det verkliga problemet framför sig, något som både det svenska och det norska stödet riskerar, krävs långsiktiga åtgärder som minskar beroendet av oregelbunden elproduktion och som i stället främjar övergången till ett helt elektrifierat samhälle.
.png)
