Marknad
Börser har varit lite halvstökiga men nettorörelsen över veckan har varit låg. AI-oron fortsätter sprida sig även till energisektorn och finansiering av det ökade behovet av elektricitet. Många ifrågasätter huruvida det är realistiskt med utbyggnaden av beräkningskapacitet givet energibehovet. USA öppnar igen efter nedstängning och flödet av statistik jobbar ikapp. Vi får idag amerikansk arbetslöshet och väntar på uppskjuten inflationsrapport. Förståsigpåare menar dock att man bör ignorera amerikansk statistik under någon vecka då kvaliteten efter nedstängningar tydligen bruka vara tveksam. I räntemarknaden har vi i veckan sett brantningar i kurvan, i synnerhet i Sverige.
Låna till lycka?
I somras minskades de svenska amorteringskraven för att “de slog hårt mot förstagångsköpare”. Nu kommer svenska politiska utspel om att ta bort reavinstskatten på bostäder. Varför vinster på boende ska vara skattefria till skillnad från andra typer av kapitalvinster är inte självklart, och generellt har skatt på boende minskat kraftigt de senaste 20 åren. Förmögenhetsskatt är borttagen, fastighetsskatt är borttagen. Alla de här åtgärderna har flyttat förmögenheter från förstagångsköpare till de som redan äger sina fastigheter. Det är väldigt billigt att bo för den som ägt sitt boende länge.
Boende kommer långt ner i Maslows behovspyramid och tillräckligt med utrymme kan också ses som en förutsättning för vidare familjebildning. Med en totalt havererad hyresmarknad är svenskar i alla fall i de större städerna tvungna att köpa sitt boende. Att bygga billigt är på dessa platser ofta helt omöjligt, eftersom just priset på bristvaran bostäder spillt över i kommunernas värdering av den mark de har monopol på att omvandla till bebyggningsbar yta.
Det här monopolet har blivit en viktig intäktskälla för kommuner. Trots att till och med Sveriges största stad Stockholm är så glesbefolkad att man på bara en timmes promenad från gamla stan kan hitta grönområden där man kan tillbringa dagar utan att möta en annan människa är mark svindyrt. Svenska byggregler som gör att ett modernt studentrum består till 50% av ett handikappanpassat badrum gör inte heller något för att minska byggkostnader.
Det dyra boendet är dock inte unikt för Sverige. I USA föreslås nu bolån med 50 års amortering i stället för de 30 som lagstiftades efter finanskrisen och subprime-bubblan. Även här väljer politiker att gynna de som redan äger sitt boende på bekostnad av förstagångsköparna. Med en bolåneränta på 6-7% blir kostnaden enorm för de extra 20 årens amortering. Lösningen på alla problem i den moderna ekonomin verkar vara att tvinga folk att låna mer pengar till konsumtion.
Bakslag i söder, framsteg i norr
Heidelberg Materials får avslag på de miljardstöd som bolaget sökt från Energimyndigheten och Industriklivet, eftersom myndigheten menar det saknas tillräckliga tillgängliga medel. Enligt bolaget innebär beslutet att möjligheten att bygga fullskalig CCS-teknik i Cementas fabrik på Gotland faller bort. Det var bara för några månader sedan som företaget blev klart med CCS-anläggningen i Brevik i Norge, världens första i industriell skala, ett projekt som blev av tack vare norskt statligt stöd.
EU:s Clean Industrial Deal lyfter samma utgångspunkt för industrins omställning: väldigt höga kostnader och en global konkurrens som inte är på lika villkor, läs; Kina som ofta ger kraftiga statliga stöd till industrier. Tanken bakom EU:s linje är att industrier behöver hjälp för att kunna ställa om snabbt, vara konkurrenskraftiga och samtidigt minska sina utsläpp.
Cementa, som står för nästan tre fjärdedelar av Sveriges cementförsörjning, riskerar nu att stå utan en tydlig omställningsplan. Energimyndigheten gav 2021 stöd för att utreda en koldioxidneutral fabrik i Slite till 2030, ett mål Heidelberg räknat med att nå. Anläggningen hade kunnat fånga runt 4 procent av Sveriges utsläpp. I ett läge där varje procent av utsläppsminskning räknas är ett bortfall på 4 procent enormt. Just cementindustrin saknar andra realistiska alternativ för att nå nära noll, och vår förhoppning blir nu att nästa steg för bolaget blir att undersöka mer EU-finansiering för att driva vidare projektet på Gotland.
Samtidigt som Cementas besked innebär ett tydligt bakslag i söder, kommer positiva nyheter från norr. Svenska kraftnät beslutade i veckan att bygga ut två kraftledningar mellan Boden och Luleå, vilket ska säkra effekten för LKAB:s och SSAB:s fortsatta omställningsarbete, en viktig signal i ett område där elbrist tidigare pekats ut som ett hinder för utveckling.
Utöver detta har elförbindelsen mellan Finland och Sverige stärkts genom nya Aurora Line som tagits i drift. Svenska kraftnäts fortsatta utbyggnad av stamnätet ligger också i linje med de behov som IEA lyfter i World Energy Outlook 2025. Globalt väntas investeringarna i elnät nå omkring 650 miljarder USD år 2035, och även om den snabba utbyggnaden leder till utmaningar såsom längre ledtider och högre materialkostnader, är det positivt att Sverige har flera viktiga nätprojekt på gång för att möta framtidens krav.
.png)
