Räntebeskedet
Riksbanken lämnade som väntat styrräntan oförändrad i veckan. Vi räntetyckare är som vanligt delade i vår kritik av Riksbanken, men vi är i alla fall överens om att de sällan gör rätt. Det är uppenbart att diskussioner om normalräntor bytt perspektiv de senaste åren och att vi svenskar präglats på nollräntor. De nästan åtta åren av nollränta eller lägre har lett till en hög skuldsättning hos de svenska hushållen. Löneökningstakten de senaste åren har inte förmått kompensera för de ökade kostnaderna vare sig det gäller matpriser eller boräntor och hushållen håller fortsatt hårt i pengarna. Dyker vi lite i siffrorna så kan vi konstatera att vi för tillfället har en positiv realränta på nästan två procent mätt ex-post med standardinflationsmåttet KPI och tremånadersräntan Stibor som ingående parametrar, medan det stabilare måttet med fixa räntor och energipriser ger en negativ realränta på ungefär en procent. Större delen av 2024 bjöd enligt bägge måtten på en positiv realränta, men annars måste vi gå tillbaka till 2012 för att se något liknande i svensk ekonomi.
Frågan är om den bästa stimulansåtgärden för svensk ekonomi verkligen är sänkta räntor. Vi skryter gärna om vår låga statsskuld, men en stor anledning till den knepiga, trögstartade, ekonomin just nu är uppenbarligen den privata skuldsättningen. Kanske bör fokus ligga på annat än att göra det billigare att låna nu?
Vem är egentligen en vinnare med AI?
MIT publicerade i veckan en studie av AI-satsningar i näringslivet där det konstateras att det inte är alldeles enkelt att hitta vinnare på den nya tekniken.
AI-gudfadern själv Sam Altman anser att förväntningarna är väl högt ställda. Att hårdvaruleverantörer som Nvidia tjänar pengar på teknikskiftet kan vi alla vara överens om, men hur ser det ut för de övriga börsjättarna? Vi tar en liten titt på de senaste årens börsgiganter och ser om vi kan bena lite i affärsmodellerna.
Googles totala försäljning generas till 72% av annonser. Tittar vi efter kostnad så går faktiskt alla andra delar tillsammans med lite förlust vilket gör att annonsdelen av bolaget står för mer än 100% av vinsten. Den för några år sedan så extremt hypade molntjänstsidan av bolaget drar även den in pengar efter kostnad, men inte ens en tiondel av vad bolaget tjänar på annonsering.
Meta är till hundra procent en annonsverksamhet vilket blivit än mer tydligt nu när alla användare i Europa fått välja mellan att sälja sin själ, dvs tillåta riktade annonser, eller börja betala för tjänster som Mark Zuckerberg tidigare lovat ska vara gratis för all framtid.
Amazon tjänar i huvudsak sina pengar på sin webbutik, både den del som de själva driver och den infrastruktur de tar betalt av tredje part för. Den delen av verksamheten har å andra sidan en ganska låg marginal. De tjänar dock en hel del pengar på sina molntjänster vilka står för ungefär 20% av intäkterna och drivs med högre marginal än butiksverksamheten.
Apple tjänar mest pengar på hårdvara, dvs telefoner, datorer, surfplattor och hörlurar, där de på grund av sitt varumärke kan hålla en högre marginal än andra hårdvaruleverantörer. De har en extrem marginal på sin service och appstore-del, nästan 75%, och den delen står för nästan 45% av vinsten.
Microsoft är som vanligt en vinnare i alla lägen och har till exempel en marginal på sina molntjänster på nästan 70%, men trots att de var först med att kommersialisera AI-boomen genom sitt köp av Chat-GPT så står AI-relaterad verksamhet bara för en väldigt liten del av intäkterna. Intäkterna från prenumerationer på företagets Office-paket är tjugo gånger större.
Det känns inte helt uppenbart om det faktiskt finns en ökad intäktssida här någonstans eller om det bara är rädslan att missa något som driver de enorma investeringarna i tekniken just nu.
Det är rimligt att tro att vi på längre sikt får en boost i hela ekonomin via de kostnadsbesparingar som kan genomföras via tekniken. Är man lite filosofiskt lagd kan man ju konstatera att, de primärt annonsdrivna, gigantiska vinsterna i techbolagen medger att man bedriver forskning och utveckling som företag med mer normal lönsamhet inte skulle göra. Det ger inte en direkt ökad lönsamhet i techbolagen men kommer resten av ekonomin till godo på lång sikt via effektiviseringar.
Ny kärnkraftsutbyggnad i sikte
Vattenfall går nu vidare med planerna på att bygga ny kärnkraft i Sverige, den första på över 40 år, enligt bolagets pressmeddelande som kom under torsdagen. De nya modulära reaktorerna kan komma att byggas av antingen amerikanska GE Vernova eller brittiska Rolls-Royce SMR, beroende på vem som väljs i nästa steg av processen.
Att Ringhals blir den första platsen för reaktorerna är ett strategiskt klokt val. När reaktorerna står färdiga väntas de kunna leverera 1.6GW, vilket blir ett viktigt tillskott av fossilfri el i SE3 och SE4 som länge tampats med höga elpriser som följd av den höga efterfrågan och låga utbudet på baskraft. Ringhals är dessutom väl sammankopplat till elnätet eftersom det tidigare producerades mer el där än nu och det blir därför billigare att förlägga produktion där. Det finns något ironiskt i att Sverige, en gång en global föregångare inom kärnkraft, också blev en av de mest konsekventa avvecklarna. R1 och R2 stängdes ned av ekonomiska skäl, låga elpriser och höga kostnader för uppgraderingar ansågs göra dem olönsamma. Och nu, bara några år senare, står samma plats redo att bli värd för nya reaktorer när behovet av kärnkraft återigen gör sig påmint.
Det nya bygget väntas stå klart runt mitten av 2030-talet. Kritiker kommer säkerligen att följa potentiella kostnadshöjningar och förseningar, men lyckas projektet blir vinsterna desto större, både för Sveriges energiförsörjning och för industrins långsiktiga konkurrenskraft och klimatomställningen.
Vill du läsa längre kommentarer från Captor kan du prenumerera på Captor Minutes, ett kvartalsbrev med insikt. På captor.se/insights har vi flera spännande artiklar om aktuella ämnen.
.png)
