En något svagare vecka med vikande börser och högre kreditspreadar. Vita Husets angrepp på FED’s oberoende gav initialt en förväntad brantning som senare kom av sig, helt i linje med marknadens numer osvikliga förmåga att skaka av sig dåliga nyheter.
Finansiell make over
Under sommaren röstades den så kallade GENIUS Act igenom i amerikanska kongressen. Det är en lagstiftning som skall reglera stablecoins; dvs kryptovalutor peggade till någon annan tillgång, till exempel den amerikanska dollarn. Med GENIUS Act tillåts nu bland annat amerikanska banker att ge ut egna stablecoins. Lagstiftningen reglerar vilka tillgångar som får användas som säkerhet för ”valutorna”. Amerikanska statsobligationer och kontanter anses vara tillräckligt stabila för att användas för stablecoins peggade till dollarn. Valutorna får inte betala ränta, då förvandlas de till finansiella tillgångar som regleras på andra sätt.
Det är lätt att förstå attraktionen i upplägget, en bank ger ut en stablecoin backad av amerikanska statspapper och tjänar räntan på den underliggande säkerhetsmassan. För den amerikanska staten finns även möjligheten att andra länders befolkningar skulle kunna använda dollarpeggade stablecoins för vardagstransaktioner för att undvika den inhemska valutans osäkerhet. Det skulle leda till nya köpare av amerikanska statspapper. Marknaden är än så länge liten men skulle potentiellt kunna bli en stor innehavare av amerikanska statspapper.
Det talas redan nu om att vissa kryptobörser skulle kunna runda ränteförbudet genom olika kreativa lösningar och att detta skulle kunna påverka amerikanska bankers lönsamhet genom att försämra räntenettot. Det skulle så klart kunna öka attraktionskraften för stablecoins även inom USA om de blir mer av en räntebärande tillgång. Alldeles oavsett om räntor betalas eller inte får man ju säga att det är en otrolig make over av den kanske tråkigaste tillgången som finns på marknaden, nämligen statsskuldsväxlar. Tänk att ge dessa arbetshästar, den lägst betalande tillgången i finansmarknaden, ett nytt namn och få dem att framstå som något nytt och spännande.
ESG-fondernas dilemma
I veckan publicerade Bloomberg en artikel (Bloomberg) om den ökande andelen av artikel 8-fonder med exponering mot bolag kopplade till kärnvapen. Artikeln handlar om hur rätt det egentligen är för en fond som främjar hållbara egenskaper att investera i den typen av bolag. Två perspektiv ställs mot varandra: det ena säger att kärnvapen är helt uteslutet i en ESG fond, det andra att ESG kapital kan bidra till att skapa ekonomisk och social stabilitet.
Det pågår kontinuerligt olika konflikter och krig globalt, men för européer har det länge känts som något som sker "någon annanstans". Med kriget i Ukraina har hotbilden hamnat nära, och då gör vi det vi brukar göra bäst, vi tar till policyarbetet. Då landar vi i SFDR-regelverket. Det finns en skillnad mellan artikel 6, 8 och 9 fonder. Artikel 6 har inga uttalade ESG-krav, så där kan vapeninvesteringar passera utan större problem. Men i Sverige är hela 93 procent av fondförmögenheten artikel 8, jämfört med 40–60% i övriga Europa. Anledning till detta är en generell policy hos de flesta större svenska investerare att bara investera i artikel 8 eller artikel 9. Det gör att om en svensk fond vill investera i försvarsindustrin är den potentiella marknaden för att göra det i artikel 6-form begränsad. I praktiken betyder det att spararna inte har några alternativ utanför artikel 8-kategorin, och det är därför vi får den här märkliga situationen.
Om en fond bestämmer sig för att tillåta investeringar i försvarsindustri uppstår ofta ett nytt problem, nämligen det att nästan all försvarsindustri smittas av det som brukar kallas kontroversiella vapen eller av kärnvapen. Kontroversiella vapen är kontroversiella därför att de ofta blir kvar efter konflikter och drabbar civilbefolkningen långt senare. Hit räknas till exempel klusterbomber och personminor. Dessa typer av vapen var länge en del av det svenska invasionsförsvaret som i mångt och mycket byggde på att stoppa rysk framryckning genom landet. Vad gäller kärnvapen så är det ofta möjligt att byta laddning i missiler vilket gör att nästan all tyngre försvarsmateriel kan användas i kombination med kärnvapen. Med en industri av ESG-dataleverantörer som för sitt eget existensberättigande behöver hitta intressanta saker att rapportera och granska blir i princip all flyg- och försvarsindustri smittad.
Frågan är egentligen inte om investerare aktivt vill ha kärnvapenexponering, utan om det överhuvudtaget går att undvika den för den som vill erbjuda en diversifierad investering i vapen- eller försvarsindustrin.
Från slutförvar till uranbrytning: cirkeln sluts för svensk kärnkraft
Regeringen fortsätter arbetet med att sluta cirkeln för ny kärnkraft i Sverige. För några år sedan togs beslut om ett permanent slutförvar, nyligen kom besked om stöd till investeringar i ny kärnkraft och nu (idag, igår, torsdags) har man också presenterat ett förslag om uranbrytning. Förslaget innebär att Sverige upphäver förbudet för uranbrytning och samtidigt ser över det kommunala vetot.
Det är rimligt att ta ansvar för fler delar av kedjan för att säkra tillgången till fossilfri och planerbar elproduktion. I dag står Kazakstan för nästan 40 procent av den globala uranproduktionen. I enlighet med vår nya världsordning där vi i allt mindre grad kan lite på globala leverantörskedjor bör vi därför se till att säkra tillgången på kritiska råmaterial, vare sig de ska användas till energilagring eller energiproduktion. Andra delar av processen, som konvertering och anrikning, sker i dag främst i länder som Kanada och Frankrike som kanske fortfarande kan räknas som pålitliga partners i världen.
Vill man vara en föregångare måste man också våga hantera de mer obekväma delarna. Vi lyfter ofta att gruvindustrin inte kan ses som en motor för omställningen om vi samtidigt förväntar oss att den sker någon annanstans, osynlig för svenskar som gärna vill ladda elbilen på fossilfri el.
.png)
