Inflation, finanspolitik och räntor
Veckans snabbinflationssiffra visade upp en något lägre årstakt, 2,9%, mot väntat för kärninflationen. Samtidigt överraskade KPIF lite på uppsidan, antagligen drivet av de ovanligt höga energipriserna under augusti i år. Det blåser dåligt och kärnkraften gör som vanligt sina årliga servicestopp under sommaren.
Vi har också sett finanspolitiska utspel där halverad matmoms är en del av de 80 miljarder kronor som regeringen sett i reformutrymme. Sänkt matmoms är en sådan reform som det är politiskt självmord att vara emot, och även om det sägs vara en tillfällig reform så kan vi nog förvänta oss att det är svårt att höja den när den väl sänkts. Att det skulle vara den reform som drar igång hushållens konsumtion känns samtidigt osannolikt. Momsen sänks från 12% till 6% vilket alltså motsvarar ungefär 60 kronor per spenderad tusenlapp.
Vatten, avlopp, försvar, järnväg och energi
Hur stora är egentligen investeringsbehoven i Sverige? När Stockholm vatten försökt få invånare att spara på vattnet har det talats om ett investeringsbehov på ca 500 miljarder kronor. Avloppsanläggningar är inte anpassade till det nya klimatets större skyfall. Järnvägen är ett sorgligt kapitel med 20 års underhållsskuld. Försvarsbudgeten ska upp till 5% av BNP. De sex kärnkraftsreaktorer som vaskats av svenska politiker de senaste trettio åren motsvarar nu investeringar på kanske 1000 miljarder. I det här sammanhanget kanske en sänkning av matmomsen inte känns högprioriterat. Om sänkningen permanentas räknar finansen med ett inkomstbortfall på ca 20 miljarder om året, vilket uppskattningsvis motsvarar en ny kärnkraftsreaktor var sjunde år.
Det är så klart en fördel att ha låg statsskuld, men att ha kört staten med bromsen i under 20 år har varit en ganska dålig idé. Riksbankens desperata försök att med lågränta få upp inflationen har drivit upp bostadspriser långt över en långsiktigt hållbar nivå. Vår låga statsskuld har tyvärr i sammanhanget lett till en hög privat skuldsättning. Balansräkningsmässigt ser de svenska hushållen starka ut, men det beror ju just på de höga bostadspriserna. Statens beskattningsrätt gör att den klarar skuldsättning i egen valuta på ett sätt som privata hushåll inte gör.
Om nu alla dessa investeringar behöver göras inom en icke allt för lång framtid så kommer troligen längre svenska räntor hållas uppe på grund av ökad statlig upplåning. Konjunkturmässigt bör det bli positivt, framför allt om vi samtidigt klarar av att uppvärdera produktivt arbete på administrativt arbetes bekostnad. Om korta räntor samtidigt ska hållas låga för att de skuldtyngda svenska hushållen ska klara sig och konsumera mer kommer räntekurvans lutning och avkastning att öka och duration kommer bli en väldigt attraktiv placering.
Elkrediter och reduktionsplikt
2022 steg diesel- och bensinpriserna kraftigt, vilket fick regeringen att sänka reduktionskraven i syfte att pressa ner priserna. Under 2024 låg reduktionsplikten på 6 % för båda drivmedlen, jämfört med 7,8 % för bensin under 2022–2023 och 30,5 % för diesel. Efter lagändringen ligger reduktionsplikten nu på 10 % för båda drivmedlen fram till 2030. Det är alltså lägre än före sänkningen 2022. I samband med lagändringen av reduktionsplikten som trädde i kraft i somras infördes även möjligheten att använda elkrediter.
Elkrediter innebär att ”en aktör som inte omfattas av reduktionsplikten, men som levererar fossilfri el från publika laddstationer, kan överlåta utsläppsminskningen till någon annan som därefter får använda den för att uppfylla sin reduktionsplikt”. Elkrediter gör det möjligt för producenter som inte blandar in tillräckligt med biodrivmedel att i praktiken köpa sig fria från inblandningskravet. För att det inte ska bli ett incitament för att slippa göra något alls, så ska kostnaden via elkrediter belasta producenten och på så sätt göra så att priset på drivmedel, oavsett om biodrivmedel blandats in eller inte, påverkas. Samtidigt som den totala klimateffekten blir kvar.
Elkrediter är ett positivt steg i utvecklingen mot minskade utsläpp i transportsektorn. EU:s syfte med elkrediter är att de intäkter som laddningspunktsoperatörer får genom försäljningen ska skapa incitament för en snabbare utbyggnad av laddinfrastrukturen. Det gynnar en snabbare elektrifiering av transportsektorn. Biodrivmedlets roll spelas inte ut än, men i och med de sänkta inblandningskraven blir det tydligt att Sverige vill premiera elektrifieringen som vägen framåt.
.png)
