Veckans marknad
Färska svenska inflationssiffror ligger i linje med förväntansbilden. Kärninflationen ligger kvar på 3,0% och KPIF hamnar på 2,3%. Den av vanliga människor upplevda inflationen, KPI, är bara 0,5% i årstakt, drivet av på ett års sikt lägre boräntor och lägre energipriser. Med det nya industriavtalet på 6,4% löneökning över två år ser vi en ganska stor reallöneökning nu, och en något mindre nästa år om effekten av sjunkande räntor och energipriser avtar.
Räntemarknaden prisar återigen en lågkonjunktur där Riksbanken som senast till slutet av sommaren kommer sänka räntan. Den amerikanska dollarn har fortsatt försvagas mot andra valutor och handlar nu på 9.80 svenska kronor, medan EURUSD ligger på 1.13, upp från 1.04 vid årsskiftet.
Det stora underskottet
Med VIX på nästan 41 och en marknad som är mer beroende av uppdateringar på Truth Social och X än annat är det svårt att säga något alls om marknaden. Veckan har kanske i alla fall inneburit att de sista i världen som trodde på en ”master plan” har givit upp hoppet om all form av rationalitet och accepterat att politiken är precis lika korkad som den framstår. Det amerikanska budgetunderskottet och den enorma statsskulden gör landet väldigt sårbart i den typ av ekonomisk krigföring Trump just nu bedriver.
Den amerikanska tioåriga statsobligationsräntan är ungefär 0,5% högre än förra fredagen. Amerikanska statsobligationer betalar en fast ränta och därför påverkar inte rörelsen kostnaden för den nuvarande skulden, men för att få perspektiv på den här rörelsen så motsvarar den med en statsskuld på 36 000 miljarder USD 180 miljarder USD i ökade räntekostnader årligen. För perspektiv på siffrorna så har USA ungefär 5000 miljarder USD i federala skatteintäkter och ett löpande underskott på 2000 miljarder USD.
Handelskrig, beroende och Europas gröna riktning
Kinas svar på amerikanska tullar visar, som väntat, hur landet utnyttjar sin dominans inom kritiska råmaterial. Exportrestriktioner på bland annat sällsynta jordartsmetaller gör det tydligt att dessa resurser alltmer används strategiskt.
Kina står för över 70 % av USA:s import av sällsynta jordartsmetaller, och beroendet är ofta ännu större i Europa. Det är just den här typen av risker vi ofta lyfter och som nu även EU adresserar. Därför blir initiativ som CRMA (Critical Raw Materials Act) och CID (Clean Industrial Deal) viktiga för att minska sårbarheten.
CRMA slår fast att högst 65 % av ett kritiskt materials konsumtion får komma från ett och samma tredjeland. I dag överskrids den gränsen för flera material.
Kina menar att exporten inte hotar leveransstabiliteten, så länge köparna inte ägnar sig åt ”aktiviteter som skadar Kinas suveränitet eller intressen”. Det är en farlig riktning för den som vill stå upp för mänskliga rättigheter, yttrandefrihet, arbetsrätt och inte minst hållbarhetskrav.
Allt detta understryker varför EU behöver stärka sin egen råvaruförsörjning - och det snabbt. Med sin rika berggrund kan länder som Sverige och svenska företag ha en viktig roll att spela. Här finns potential för svenska aktörer att ta en starkare position och visa hur hållbar och transparent råvaruutvinning kan se ut i praktiken.
Vill du läsa längre kommentarer från Captor kan du prenumerera på Captor Minutes, ett kvartalsbrev med insikt. På captor.se/insights har vi flera spännande artiklar om aktuella ämnen.