Marknaden
Upp och ner i amerikansk arbetsmarknadsstatistik. Nu är marknaden plötsligt stark igen och en eventuell räntesänkning i mars har försvunnit ur kurvan. Framtidsspaningar om amerikansk inflation pekar på att den ändå är på väg ner, men än så länge är den högre än vad centralbanken vill se. Den föreslagna nya centralbankschefen Warsh verkar vara något av en politisk vindflöjel med en duvaktig sida under republikanska administration och en hökaktig under demokratiska.
Norsk inflation visade sig vara högre än förväntat i veckan. Siffran 3,6% i årstakt skickade upp norska räntor och stärkte den norska kronan. Spontant tänker man att ”är det vinter-OS så kan norska handlare lätt höja priserna utan att någon reagerar”. Svenska räntor är ner något under veckan.
Hundraåringen som blev kvar
Veckans obligationssnackis måste väl ändå vara Alphabets hundraåring i pund. Alphabet är bolaget vi vanligen kallar Google. Spreaden sattes till 120 baspunkter över en 47 år lång brittisk statsobligation, vilket gav en kupong på strax över 6% per år. Jag har inte forskat i vad exakt de tänker använda pengarna till, men en hundra år lång obligation har en del intressanta egenskaper. En av dessa är att två procents inflation kommer äta det reala värdet till bara 14 penny per pund på 100 års sikt. En annan är att durationen med 6% ränta bara blir knappa 17 år. Den höga konvexiteten gör att durationen kommer öka kraftigt om räntor kommer ner. Allt det här kan man räkna på, men vad är egentligen Alphabet om hundra år?
När internet var ungt, närmare bestämt 1997, gav en av dåtidens tech-giganter ut en hundraårig obligation. Företaget Motorola var en av giganterna i mobiltelefonindustrin tillsammans med Ericsson och Nokia. De tre jättarna var högt värderade och gjorde rekordvinster. På den tiden var det själva internet som skulle förändra världen, och den spaningen har väl delvis besannats. Samtidigt var det ju inte infrastrukturbyggarna som fick skörda framgångarna av den nya världen, utan i stället de bolag som på ett eller annat sätt lyckades monopolisera reklambranschen. När hörde vi senast talas om Motorola egentligen? För den som köpte bolagets aktie samma dag som obligationen blev det en fin resa ett par år fram till millenniebubblans topp. Därifrån gick det utför och den som ville få tillbaka sitt nominella investerade belopp fick vänta till 2016. Samtidigt betalades kupongräntorna löpande och den som i stället investerade i obligationen hade då fått ut 150% av insatt kapital i räntor. Hade pengarna kontinuerligt återinvesterats i nya Motorola-obligationer med samma ränta, 5,22% så hade pengarna drygt fyrdubblats. Det kan alltså vara värt att låna ut pengar till högt värderade bolag även om de i sedan försvinner från radarn.
Tvättmaskinsrealism
Som husägare har många av oss nu fått uppleva den första perioden med den nya effektavgiften från elnätsbolagen. Syftet med effektavgiften är att skapa incitament för privatpersoner att sprida sin elanvändning över dygnet. På så sätt kan elnätet utnyttjas mer effektivt och belastningstopparna minska, en god idé. Elnätsbolagen har fram till den 1 januari på sig att införa den nya prismodellen, men flera har valt att implementera den redan i slutet av 2025.
En morot i systemet har varit att effekttoppar mellan klockan 22.00 och 06.00 halveras i beräkningen. Det tåget hoppade jag på och började köra allt jag kunde, dvs. tvätt- och diskmaskin nattetid. Med denna enkla, och egentligen ganska odramatiska, förändring lyckades vi faktiskt lägga samtliga effekttoppar till natten. Men efter halveringen hamnar de då under dagens toppar och påverkar därmed inte längre beräkningen på samma sätt. För min del innebar det en kostnadsbesparing på cirka 8%. Det här visar samtidigt en viktig begränsning i modellen. För den som inte har elbil eller möjlighet att ladda hemma nattetid blir den ekonomiska effekten av att flytta sina toppar relativt liten, bortsett från att elpriset ofta är något lägre på natten. En verklig morot hade varit att halvera själva effektavgiften, vilket även skulle ge familj i hus utan elbil en tydligare ekonomisk vinning av att styra om sin användning. Den verkliga vinsten hade förstås varit en trygg och stabil elförsörjning. Men tills nya reaktorer vid Ringhals faktiskt är i drift förväntas hushållen optimera sina tvättider i stället.