Olja, energi, inflation
Efter förra veckans konstaterande att marknaden inte prisat in en längre eller allvarligare konflikt i mellanöstern small det till rejält under fredagskvällen och helgen. Dåliga arbetsmarknadssiffror från USA. Oljan studsade upp till 120 dollar fatet. Under veckan har sedan oljepriset fallit, men räntemarknaden ser det höga oljepriset som starten på en ny inflationschock liknande den vi såg efter Rysslands invasion av Ukraina. Med inflationen då i färskt minne tar marknaden nu inga risker, och alla närliggande räntesänkningar har bytts mot en förväntan om räntehöjning för att mota inflationen. Svenska korträntor är upp ytterligare ca 7 baspunkter på veckan och resten av kurvan är upp lite mer än det.
Än så länge har vi inte sett inflation i mätningar utan tvärtom har amerikansk fortsatt ner till 2,5% kärninflation i årstakt senast och svensk till 1,4% i årstakt. Kärninflationen bortser från energipriser och vi ser i svenska siffror nu en klart högre KPIF-siffra, 1,7% i årstakt, när även energipriser räknas med.
Amerikanska bensinpriser är liksom svenska upp kraftigt. Den amerikanska krigföringen i mellanöstern har kanske delvis tagit nyhetsfokus från Epstein-fallet, men den har samtidigt slagit hårt om Trumps fokus på affordability inför mellanårsvalet. Ur askan i elden för republikanska kandidater alltså.
Från svensk sida har regeringen gått ut med att de vill pausa effektavgifterna som vi tidigare skrivit om. Obegripliga avgiftssystem som slängs på konsumenter eftersom staten övergivit sitt grundansvar för säker, tillförlitlig och planerbar elleverans är naturligtvis ingen valvinnare.
Stora transaktioner på lånemarknaden
Under veckan har Amazon lånat pengar i euromarknaden för första gången. De transaktioner på ungefär 15 miljarder EUR som gjordes tillsammans med de 35 miljarder USD som också lånades upp motsvarar alltså ungefär halva den svenska statsskulden. Det motsvarar också ungefär kostnaden för fyra kärnkraftsreaktorer. Amazon betalar som privat företag 1,88% spread mot swap på den 37-åriga obligationen som är den längsta de gjorde i Euromarknaden. Det är ca 0,4% mer än vad den franska staten lånar på motsvarande löptid. En reflektion här är att de stora amerikanska tech-bolagen nu alltså motsvarar ekonomin hos enskilda stater i Europeiska Unionen. Det politiska inflytandet hos dessa gigantiska företagen är numera enormt. Amazon finansierade till exempel den dokumentärfilm om Melania Trump som gick upp på bio förra månaden.
Betalsystem och den fria marknaden
Den svenska riksbankschefen Erik Thedéen visar stor irritation över de svenska bankernas senfärdighet i att utveckla ögonblickliga transaktioner i en debattartikel i DN i veckan. För oss som följt debatten om e-kronan de senaste åren framstår det som närmast löjeväckande. Vad har storbankerna för incitament att göra det svenska betalsystemet mer effektivt när de tjänar stora pengar på att bevara status quo? Anna Kinberg Batras numera notoriska e-krona-utredning menade ju dessutom att allt som slår mot dessa storbankers lönsamhet är dåligt för stabiliteten i det svenska betalsystemet. Att euron numera har ögonblickliga överföringar är ett resultat av lagstiftning och inte ett resultat av att bankerna ville göra det lättare för företag och privatpersoner att flytta pengar.