Inflationen hänger kvar
Svensk inflation i linje med förväntningarna, kärninflation fortsatt högre än Riksbankens mått KPIF vilket innebär risk för press uppåt med stigande energipriser. Kärninflationen har bitit sig fast strax över 2%. Siffran i sig är nog inget problem för Riksbanken, men att kärninflationen stabiliserat sig runt 2% med de räntenivåer vi har nu är kanske inget tecken på att räntor ska ner så hemskt mycket längre i närtid. För USA ser det ännu mer ut som att inflationen bitit sig fast, vilket inte är konstigt med tanke på den expansiva finanspolitiken. Kärninflationen kom in på 3,3% i veckan och Powell kommenterade att med tanke på den starka amerikanska ekonomin finns ingen anledning att sänka räntor snabbt.
Lättnad i amorteringskraven för vem?
De låga födelsetalen i Sverige diskuteras alltmer, och förklaringar som datorspelande, psykisk ohälsa och bristande jämställdhet lyfts fram. Orsakerna kan naturligtvis vara många, men varför inte börja med den lågt hängande frukten, boendekostnaden? När priset på en större lägenhet eller en villa inom rimligt pendelavstånd ligger runt tvåsiffriga miljontal tar det längre tid, om det alls är möjligt, för yngre att etablera sig tillräckligt väl på bostadsmarknaden för att barn i plural ska få plats i kalkylen. I ljuset av det blir det nya förslaget om sänkta amorteringskrav och möjligheten till högre skuldsättning bara ett populistiskt förslag, priset kommer oundvikligen stiga motsvarande de förändrade kalkylerade kassaflödena. Om fler har råd att betala mer kommer priset i en auktion att stiga. Rimligare hade varit att förändra hyresmarknaden och införa marknadshyror. Det skulle göra att hyresrätter inte längre vore intressanta samlarobjekt. Att också införa fastighetsskatt igen skulle ytterligare förändra marknaden till ungdomens fördel på de befintliga ägarnas bekostnad. Tyvärr ingick det nog inte i utredningsdirektivet att se över alternativen.
Företagsobligationsmarknaden för investerare eller låntagare?
Sedan Trumps valseger har emissionsvolymerna av företagsobligationer exploderat. Låntagarna har dragit nytta av optimismen, i synnerhet bankerna och de stora bolagen. Upplåningskostnaden för ett genomsnittligt bolag med Investment Grade var för 2 år sedan omkring 6% och idag är samma kostnad 4%. För mer volatila emittenter som svenska fastighetsbolag så har samma resa varit ännu större, från 9% till 4.5%. Som vi sagt många gånger; obligationsmarknaden skapades av låntagare för låntagare och därför kommer investerare alltid behöva kämpa för att behålla exponeringen när obligationer är billiga (det emitteras inga nya obligationer) och tvingas att köpa när obligationer är dyra (många emissioner). Vi på Captor har valt att hantera problemet med hjälp av kreditindexderivat.
Vill du läsa längre kommentarer från Captor kan du prenumerera på Captor Minutes, ett kvartalsbrev med insikt. På captor.se/insights har vi flera spännande artiklar om aktuella ämnen.