Inflation och ekonomi
Amerikansk ekonomi har visat sig vara ännu hetare än förväntat, inflationstakten kom in på 3,7% på året. Mycket är drivet av energi men kärn-KPI på 2,6% är även det en bit över Feds tvåprocentsmål. Reallönerna pekar neråt sedan drygt ett år tillbaka. De amerikanska småbolagen har det fortsatt tufft i den här räntemiljön vilket tillsammans med energiprisökningen och de höga bolåneräntorna säkert bidrar till det negativa sentimentet bland amerikanska konsumenter.
För svensk del ser det ljusare ut just nu även om månadstakten på inflationen är lite oroande. Det är helt energiprisrelaterat, vanliga KPI växer med 0,9% på månaden medan kärn-KPI bara stiger med 0,1%. Även ECB levererar liknande siffror, kärninflation på 2,5% i årstakt medan breda index ligger på 3,8%. Marknaden har i princip redan gjort centralbankernas jobb i alla västliga ekonomier och dragit åt handbromsen genom stigande långräntor.
Det tekniktunga sydkoreanska börsindexet KOSPI är ner nästan 40% sedan toppen i slutet av juni men sedan starten på året är indexet fortfarande upp drygt 40%. Ädelmetaller och krypto ligger kvar på förlorarlistan för året.
Vinnare och förlorare
De bolag som nu dominerar aktieindex både i världen och i USA var en gång i tiden små uppstickare i en ännu outforskad ny värld. Googles sökmotor var en av många i en konkurrensutsatt marknad. Amazon var en av flera sajter som levererade böcker till framförallt studenter som alltid letade billigare alternativ till traditionella boklådor. Internet visade sig vara något annat än en fluga och de som överlevde de första tuffa åren kunde plötsligt expandera sin verksamhet globalt på ett aldrig tidigare skådat sätt.
Under dot com-hysterin runt millennieskiftet var de här bolagen fortfarande små aktörer som utnyttjade den nya tekniken, men inte direkt en del av den infrastrukturutbyggnad som skapade själva bubblan. Till skillnad från bolagen som rullade ut infrastrukturen, både mobilt och via kabel, så var de nya teknikbolagen väldigt lätta balansräkningsmässigt. Amazon skapade en bokhandel utan lager och utan butiker, Googles affär byggde på internet och deras sökmotor bidrog så klart till det ökade användandet internet, men det var hjärntung mjukvara som skapades, inte kapitaltung hårdvara. Genom att göra internet användbart byggde de här bolagen sin egen framgång. Internet var från början inte särskilt användbart eller användarvänligt. I de första internetbokhandlarna tvingades användaren söka på ISBN och en internetsökning skrevs i princip som en SQL-query.
Bolagen som drog på sig balansräkningen för att bekosta själva infrastrukturen som internet byggdes på är bortglömda av aktiemarknaden och lever mest kvar som legendariska namn för oss som var med på den tiden. Den amerikanska jätten Motorola till exempel, eller för den delen Ericsson och Nokia. Trots en rejäl uppgång i aktievärde de senaste åren är Motorola i reala termer bara en tredjedel så stort som precis efter millennieskiftet.
Vilka bolag som är de nya Google och Amazon som ska bygga sin framgång ovanpå AI-utbyggnaden står ännu skrivet i stjärnorna. Det vi säkert vet är att de tidigare balansräkningslätta vinnarna under internets utbyggnad nu plötsligt skaffat sig en balansräkning och lägger vansinniga summor på infrastruktur. Så fort ett bolag börjar bygga sig en balansräkning drabbas det av verkligheten i form av räntekostnader och kassflödesanalys. Kan de behålla sina höga multiplar när de plötsligt har två sidor i balansräkningen? I synnerhet när realräntor stiger och obligationsinnehavarna erhåller en allt större del av kakan. Som vi tidigare påpekat så är den viktigaste intäktskällan på internet annonser. Med AI blir det allt svårare att reklamfinansiera annan verksamhet eftersom det går att passera de hemsidor informationen kommer från. Riktiga förlorare lär vara olika former av jämförelsesajter. Vilka vinnarna är i slutändan är svårt att sia om i nuläget.