Räntorna och inflationen
Den senaste veckans relativa lugn i Hormuzsundet har fått ner räntor och kreditspreadar globalt. Med tanke på att det fortsatt inte verkar röra sig någon trafik att tala om kanske det har varit en väl optimistisk vecka. De sista fartygen som han lämna mellanöstern innan kriget bröt ut bör ha nått hamn nu, och inga nya har egentligen lämnat regionen sedan i februari. Detta återspeglar sig på priset på verklig fysisk olja som ligger långt över terminspriset för leverans i juni.
Svensk inflation ligger fortsatt under Riksbankens tvåprocentsmål. Den senaste siffran från veckan som gått visar 1,6% KPIF men bara 1,1% kärninflation med borträknade energipriser. De stigande energipriserna kommer inte som någon överraskning för den som tankat bilen den sista tiden. De stigande energipriserna och de stigande marknadsräntorna kom olyckligt för svensk konjunktur som fortfarande inte återhämtat sig. Reallönerna ligger fortfarande långt under sin trend. Kanske skatteåterbäringen som stigit i takt med räntorna kan kicka igång lite majkonsumtion?
En gammal redaktionsfavorit tripple cheese gjorde come back på McDonalds i veckan. Till det facila priset 55 kr kan man nu avnjuta den gamla favoriten som för fem år sedan kostade 25 kr. För den lite mer tekniskt bevandrade kan priset optimeras till 52 kr genom att bygga trippeln från dubbeln. Klar osäkerhet i inflationssiffrorna alltså.
Skuldsättning och tillväxt
I veckan dök en sammanfattning av IMF:s nya rapport om global budgetbalans och statlig skuldsättning upp. Rapporten ger en dyster bild av framtiden. Den globala statliga skuldsättningen förväntas passera 100% av BNP fram till 2031. Trenden är relativt bred, det är fler länder som ökar än som minskar sina budgetunderskott, men de globala drivarna i kraft av deras storlek är USA och Kina. I Europa har ett flertal länder inom Euro-området fått undantag från de stränga budgetreglerna för att bekosta försvarssatsningar. Det är så klart inte helt lämpligt att dessa förväntat årliga utgifter förknippade med löften om en större försvarsbudget inte finansieras med skatteintäkter, men vi får hoppas det kommer ske över tid.
Kina håller just nu sin fastighetsmarknad och privata skuldsättning under armarna, men även de industrisatsningar som gjorts för att skapa ett oberoende av omvärlden har tagit hårt på skuldsättningen. Kinas budgetunderskott beräknas ligga runt 8% av BNP nu. Även USA går med massiva budgetunderskott runt 6 - 7% av BNP. I princip hela den ökade globala skuldsättningen härrör till dessa budgetunderskott. Som vi tidigare påpekat är det här en viktig faktor att tänka på när man påstår att Europa hamnar på efterkälken i jämförelsen med just dessa storspenderare. Massiva budgetunderskott är kortsiktigt ett bra sätt att öka sin BNP-tillväxt, men med framtidens snabbt krympande befolkning i framför allt Kina lär det leda till stagnation.