Oljepriser, inflation och dollarstyrka
Med en allt större amerikansk truppnärvaro utanför Iran ökar sannolikheten för någon form av militär attack nu. Ett hangarfartyg i medelhavet och ett i persiska viken är en styrkedemonstration av USA. Den iranska oljan har länge, som den ryska, omfattats av sanktioner från västvärlden, men har ändå pumpats ut i världen. Om en amerikansk attack påverkar flödet så kommer köparna behöva vända sig till andra producenter vilket kommer påverka det globala oljepriset. En möjlig motattack kan också påverka mellanösterns oljeproduktion där Saudi Arabien tidigare visat sig sårbart för iranska attacker. Det kalla vädret över hela det norra halvklotet påverkar också behovet av energi.
Amerikansk inflation ligger kvar runt 2,5% i årstakt och det kombinerat med en oväntat låg arbetslöshetsersättningssiffra får marknaden att tvivla på snara räntesänkningar. Fed kommunicerade själva att räntesänkningar pausas tills vidare. Dollarn har stärkts något på de här beskeden och handlar på morgonen strax norr om 9,05 kronor. Svensk kärninflation landade här på morgonen på 1,7% i årstakt, men den kalla vintern visar sig i KPIF-siffran som i årstakt ligger på 2,0%. Även med den något stärkta dollarn i beaktande har svensk aktiemarknad utklassat global hittills under året. Frågan är om detta kommer påverka flöden mer framöver och också idén om världen som en trygg säker plats jämfört med vår inhemska aktiemarknad.
Det där med ”affordability”
Befolkningens upplevda levnadsomkostnader pratas det mycket om i USA nu inför mellanårsvalet. Det är nästan så man hör Clintons gamla slogan, ”it’s the economy, stupid”, i bakhuvudet när man lyssnar på rapporteringen. Den subventionerade hälsovården försvann vid årsskiftet för miljontals amerikaner. Bostadspriserna är fortfarande extremt höga i förhållande till finansieringskostnaderna. Vi lär få se fler utspel framöver om engångscheckar och annat. Som opinionsmätningarna ser ut nu kommer valet bli en katastrof för republikanerna.
I Sverige är vi inte förskonade från utspel rörande de höga levnadsomkostnaderna. Nu i veckan säger energiminister Busch att hon eventuellt vill ta bort de nya effektavgifterna som vi ondgjorde oss över i förra veckans svep. Den tillfälliga sänkningen av matmomsen till 6% kan väl också läggas i högen.
Den nya fastighetsnära sopsorteringen är i skottlinjen då den kommer innebära betydande investeringskostnader för bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägare. Den tveksamma estetiken i den myriad av återvinningsanläggningar som enligt den nya lagstiftningen ska pryda stadsbilden kan också diskuteras. Ett gemensamt tema för allt det här är att det är ogenomtänkta politiska beslut som leder till dessa kostnader.
Konsekvenserna för befolkningen ekonomiskt ofördelaktiga politiska beslut dyker alltid upp förr eller senare. Det legendariska klippet på Tage Erlander om bostadsbristen i Stockholm lever vidare och är kanske det han numera är mest känd för. Minnet av vaskandet av kärnkraftsreaktorer värda 500 miljarder kronor lär även det leva vidare även om alla inblandade försöker svära sig fria.
Från vindstilla till medvind
Nu försöker regeringen i alla fall justera en annan obalans: kommuner som säger ja till vindkraft ska få ersättning. Det är i grunden en ganska enkel idé, vill man att något ska byggas någonstans, kan det vara rimligt att den som upplåter marken eller tar den “estetiska smällen” också får del av värdet. Det kommunala vetot har stoppat många projekt och med ersättning förändras incitamenten, så det är ett välkommet beslut. Och om återvinningsstationerna ska pryda stadsbilden kan vi åtminstone hoppas att vindkraftverken bidrar till att hålla lamporna tända medan vi sorterar plasten.