Förbättrad ekonomisk framtidstro bland svenskar
En färsk undersökning visar att en tredjedel av de tillfrågade tror på en förbättring av Sveriges ekonomi under 2025, en ökning med tio procentenheter sedan september. Denna optimism är den högsta sedan hösten 2022. Kan det vara de rörliga boräntorna som nu ger svenskarna köpkraften tillbaka i ett rasande tempo? Om räntesänkningscykeln nu är över kan så klart den här optimismen komma av sig, men den har redan fått effekter på räntemarknaden. Årets bull steepening har gjort längre duration i räntemarknaden allt mer attraktivt. Den negativa rulleffekten som legat som en våt filt över marknaden de senaste åren är numera borta. När normaliteten kommer tillbaka till räntemarknaden och löptidsriskpremien återvänder ökar möjligheten till avkastning igen. En normalisering av räntemarknadens riskpremie tillsammans med en räntenivå på en helt annan nivå har gjort underverk med räntemarknadens förväntade avkastning. Den “riktiga” inflationssiffran som kom i veckan låg på samma nivå som den tidigare snabbsiffran. Tydligen har SCB gått tillbaka till den tvååriga period som användes före Covid för att beräkna korgeffekter vilket möjligen kan förklara frånvaron av tydlig korgeffekt i år.
Försvarsläge och defensiva aktier
Efter år av stark tillväxt och hög värdering inom teknologi ser investerare nu ökad attraktionskraft i bolag med stabila kassaflöden, lägre värderingar och exponering mot reala tillgångar. Aktiemarknaden genomgår en sektorrotation där kapitalet skiftar från techsektorn mot energi, industri och defensiva tillgångar. Energimarknaden gynnas av fortsatt osäkerhet kring utbud och geopolitik, medan industri- och försvarssektorn får stöd av ökade infrastruktursatsningar och geopolitiska spänningar. Samtidigt ökar intresset för defensiva sektorer som hälsovård och konsumentvaror, vilket signalerar en mer försiktig riskaptit i marknaden.
Sedan president Donald Trumps återinträde i Vita huset har europeiska aktier presterat bättre än amerikanska. Stoxx Europe 600-indexet har stigit med 5,2 procent, medan S&P 500 har ökat med 2,5 procent. Denna utveckling tillskrivs bland annat Trumps beslut att inte omedelbart införa tullar mot EU samt förhoppningar om fredssamtal i Ukraina.
Vem betalar för kaoset?
Man kan diskutera Trumps olika drag i all oändlighet. Frågan är bara: när drar vi i bromsen och slutar finansiera USA genom användningen av dollar i all global handel, vilket upprätthåller efterfrågan på amerikanska statspapper? Vill vi verkligen vara med och betala för en politik som, genom hans handlingar mot Ukraina, underminerar Europas säkerhet? Europa pratar om strategisk autonomi, men samtidigt pumpar vi in pengar i USA:s statskassa.
Om vi inte gillar Trumps kursändring i utrikespolitiken, kanske det är dags att dra ur kontakten – och sluta finansiera den.
Så här fungerar det: När vi köper amerikanska statspapper (US Treasuries) lånar vi i praktiken ut pengar till den amerikanska staten. Det är ett sätt för USA att finansiera sitt budgetunderskott och sina utgifter, inklusive militära satsningar, infrastruktur, och bidrag till olika länder – eller att inte bidra, som i fallet med Ukraina om Trump skulle stoppa stödet. När länder, inklusive Sverige och andra europeiska stater, köper dessa, får USA billig finansiering. Utan externa köpare skulle räntorna behöva höjas, vilket gör det dyrare för USA att låna. Efterfrågan på amerikanska statspapper ökar efterfrågan på dollar, vilket stärker den amerikanska valutan. Detta gör amerikanska varor dyra men amerikaner rika, vilket i sin tur gynnar USA:s ekonomi, men på bekostnad av handelsbalansen. Allt blir dyrt att producera i USA. Om man i stället ser det som att USA faktiskt exporterar just sin valuta så är det de statsobligationsköp som övriga världen gör som är motlöpen för den amerikanska varuimporten. När världen, inklusive Europa, fortsätter att köpa amerikanska obligationer, kan USA i praktiken finansiera sina egna prioriteringar utan att behöva göra svåra ekonomiska val. Om vi ogillar Trumps politik (t.ex. ett minskat stöd till Ukraina), men samtidigt fortsätter att köpa statspapper, ger vi honom ändå möjligheten att styra utan ekonomisk press.
Om Europa vill ha mer självständighet och påverka USA:s politik, är en möjlig väg att sluta finansiera USA:s underskott genom att minska våra köp av amerikanska statsobligationer. Det skulle kunna tvinga fram ett högre pris för deras skuldsättning och sätta press på framtida presidenter att ta Europas intressen på större allvar.
Vill du läsa längre kommentarer från Captor kan du prenumerera på Captor Minutes, ett kvartalsbrev med insikt. På captor.se/insights har vi flera spännande artiklar om aktuella ämnen.