USA eller Europa
Den norska oljefondens ordförande Nicolai Tangen beklagade sig under morgonen om den dåligt fungerande europeiska aktiemarknaden och dess underavkastning relativt den amerikanska. Oljefonden själv har genom både omallokering och värdeförändring minskat sin andel Europa från 40% till 25% de senaste tio åren. På Captor har vi tidigare gjort analysen av vad den här underavkastningen egentligen kommer sig av. Det är så klart så att det senaste halvledar/AI-rallyt framför allt gynnat amerikanska bolag och därmed den amerikanska börsen, men över tid har vi istället sett en uppvärdering av den ameikanska börsen i termer av ökade P/E-tal och ökade P/S-tal.
När ett bolag som Spotify börsintroduceras har de alltså med sitt globala varunamn valet att göra sin notering i USA där de med snittmultiplar kommer dubbla sin värdering jämfört med en europeisk notering. Det valet är så klart inte så svårt och vi ser flera nya europeiska bolag göra samma val. Multipelexpansionen i USA sammanfaller väl med den minskade budgetdisciplinen och den skenande statsskulden. I nominella termer har den amerikanska statsskulden fördubblats den senaste 10-årsperioden. Mätt som procent av BNP är ökningen lägre, skuldsättningen har gått från ungefär 100% till ungefär 125%. Det här låter ju som att skuldsättningen ändå har satt fart på amerikansk ekonomi och en annan jämförelse som görs ibland är den att den fattigaste delstaten i USA, Mississippi, har högre BNP per capita än västeuropeiska länder. För den som varit i USA är jämförelsen naturligtvis absurd, den amerikanska södern präglas av utbredd fattigdom på en nivå som över huvud taget inte existerar i Västeuropas välfärdsstater. En stor del av den amerikanska BNP:n produceras nämligen inte i USA utan skapar i själva verket välstånd i andra länder. Fördelningen av amerikanskt välstånd närmar sig kvoter vi inte sett sedan 1800-talet, där ett fåtal extremt rika människor får allt mer medan den konsumtionsbärande medelklassens ekonomiska välstånd egentligen inte längre ökar. BNP är helt enkelt ett knepigt mått och som exempel så kan vi se att nästan 17% av USA:s BNP kommer från sjukvårdssektorn medan motsvarande siffra för Europa är ungefär 10%. Det innebär, justerat för den högre BNP per capita att runt dubbelt så mycket pengar per invånare spenderas på sjukvård i USA jämfört med inom EU. Detta i ett land som inte ens har allmän sjukvård och där medellivslängden är ungefär fyra år kortare än i Europa. Den ineffektiva sjukvården gynnar alltså USAs jämförelsetal i termer av skuldsättningskvot.
Den biologiska mångfaldens dag
Idag fredag den 22 maj firar vi den biologiska mångfaldens dag. Biologisk mångfald är en knepig materia, det är inte alltid lätt att förstå sig på hur det fungerar. Det gamla kulturlandskapet som fanns i Sverige och Europa fram till mekaniseringen av jordbruket var med sin småskalighet ett paradis för biologisk mångfald. Landskapet som hölls öppet av betande djur, slåtter och växeljordbruk skapade livsmiljö för mängder av solberoende örter och pollinerande insekter. Före människans påverkan anser forskare att landskapet hölls öppet av större betande djur som numera är utrotade från den europeiska kontinenten, såsom uroxe och visent. Nu när naturen tar över före detta jordbruksmark ökar inte den biologiska mångfalden vilket man kanske spontant skulle tro utan den minskar istället. Nyetablerad skog är en av de artfattigaste naturtyperna vi har. En uppmärksammad artikel i Nature, https://www.nature.com/articles/s41893-025-01578-w, studerar avfolkningens effekt på biologisk mångfald i Japan och konstaterar precis det att naturens återerövring av kulturlandskapet inte är positivt för den biologiska mångfalden. Att växande träd binder koldioxid är väl relativt accepterat vid det här laget, men återskogningen av Europa som EU beslutat om skulle alltså kunna påverka den biologiska mångfalden negativt.
Starka ledare, svaga ekonomier
Victor Orbans valförlust kom kanske mer på grund av den svaga ungerska ekonomin än på grund av missnöje med hans prioriteringar gällande migration och rättssamhälle och just den svaga ekonomiska utvecklingen verkar vara ett generellt drag hos länder som gått i mer autokratisk riktning. Ungern räknades tillsammans med Tjeckien som de östländer som efter murens fall hade bäst ekonomiska förutsättningar. Under Orbans andra period vid makten tilltog istället korruptionen och den ungerska ekonomins fall och till slut kunde inte ens de köpta rösterna på landsbygden hålla honom kvar vid makten.
Erdogans Turkiet har också vandrat från att vara mellanösterns andra demokrati efter Israel till en form av tilltagande autokrati. De senaste fem åren har den turkiska liran tappat 80% av sitt värde mot kronan. De senaste konflikterna i mellanöstern har slagit hårt mot den turkiska ekonomin. Kina, Ryssland och Venezuela är andra stater som vandrat allt längre från demokrati de senaste åren och den ekonomiska utvecklingen har blivit tydligt lidande i alla dessa länder. För att kunna rättfärdiga sin position i en autokrati behöver en ledare köpa stöd vilket leder till en korruption som snabbt sprider sig neråt i hierarkin till ingenting längre fungerar friktionsfritt i samhället. När tilliten till institutioner minskar med en ökande korruptionen blir samhället svårstyrt och ineffektivt. I väst har vi ofta tänkt oss en utveckling som strävar framåt mot ett större välstånd för kollektivet, men det är uppenbart att det inte är den raka väg vi en gång trott. Inte ens världens första konstitutionella moderna demokrati USA är helt skyddat från utvecklingen visar det sig med all tydlighet just nu.