Skuld, kreditbetyg och demografi
Som vi på Captor ofta påpekar så bygger all skuldsättning på att den andra sidan, investerarsidan, finns. Denna sanning blev uppenbar för flera stater under veckan som fick se sjunkande efterfrågan på längre statsobligationer. Australien hade det tuffast, men även Japan och Nya Zeeland fick svårare att placera längre statsskuld. För amerikansk del så sänkte Moody’s kreditbetyget från Aaa till Aa1, dvs från det högsta till det näst högsta. Övriga stora kreditratingfirmor har redan gjort den bedömningen grundat i en kombination av den höga statsskulden och den politiska oron som rått i landet den senaste tiden.
Bild från Charlie Bilellos The Week in Charts
Trumps budgetförslag, som med minsta möjliga majoritet röstades igenom i representanthuset i veckan, ser ut att ytterligare öka på statsskulden. Räntebetalningar på den befintliga skulden är redan en större utgiftspost än militären för USA. Frågan är hur intresserade världen i övrigt är att fortsätta finansiera det amerikanska budgetunderskottet när kommunikationen mot långivare är så pass aggressiv som den är. Mycket av den ökade skuldsättningen i världen har möjliggjorts av pensionssparande i olika former. Med en allt äldre och minskande befolkning kan den här poolen av investeringskapital börja minska som del av den totala ekonomin vilket skulle kunna få stor betydelse på möjligheten att lånefinansiera verksamhet till väldigt låg ränta.
Bostadspolitik och demografi
På temat förändring i demografi, både på grund av politiska beslut och på grund av naturliga orsaker, så har det ”plötsligt” visat sig att det inte alls råder den bostadsbrist som många kommuner tidigare trodde sig ha. Det nuvarande systemets bruksvärdeshyror ställer naturligtvis också till det. Nya hyresrätter har betydligt högre hyror än äldre hyresrätter. Det här gör att även om familjer kan uppleva sig som trångbodda så har de inte råd att flytta till större nybyggda hyresrätter. I grunden är detta inget konstigt i en manipulerad marknad. De demografiska effekterna av minskad invandring och minskade barnkullar kommer visa sig allra snabbast på behovet av dagisplatser för att sedan fortplanta sig uppåt i systemet.
Samtidigt som allt makrodata på befolkningsnivå talar för minskat behov så ger enskilda kommuners prognoser helt andra bilder. En enkel sökning visar till exempel att Nacka förutspår att de kommer behöva 50% fler dagisplatser inom tio år. Solna ser sig behöva 25% fler platser. De här kommunerna kanske kommer fortsätta locka till sig befolkning, men med ett födelsetal för Sverige på under 1,5 barn per kvinna är det svårt att se att det inte skulle få följder för landet som helhet. För Nackas del så bor ungefär 1% av Sveriges befolkning i kommunen, men kommunen bedömer att de år 2035 behöver ha 2,2% av landets förskoleplatser.
Baskraft på agendan, riksdagen klubbar kärnkraftsstöd
Under onsdagen röstade riksdagen igenom förslaget om statligt stöd för nybyggnad av kärnkraft. Lagen sätter ramarna för hur finansieringen kan gå till, och det beräknade stödet kommer initialt att täcka utbyggnaden av fyra stora reaktorer.
Fortum är ett av de bolag som lyfter behovet av statligt stöd och menar att nuvarande elmarknad inte möjliggör att ny kärnkraft blir av. Vattenfalls VD Anna Borg är på samma linje, och tror inte det handlar om att ny kärnkraft ska byggas, utan när - ett projekt som Vattenfall redan är igång med.
Ett motstånd mot lagen är den potentiella risken att stöd för kärnkraft kommer slå ut annan elproduktion som inte får lika stora subventioner. Samtidigt ser vi behovet av mer baskraft i systemet, och mot kommentaren att det är bättre att bygga ut mer vindkraft, som anses vara “snabbare och billigare att bygga ut”, så måste man komma ihåg att ökad vindkraftseffekt inte garanterar ökad elproduktion.
På temat långa och utdragna processer är samtidigt inte vindkraften helt förskonad, eftersom Vattenfall bedömer det ta 7–10 år att bygga ut en ny vindkraftpark. Samtidigt står vindkraft inför problemet med att en stor andel planerade verk avslagits, främst på grund av avsaknad av tillstyrkan från kommun, men också på grund av rennäring och naturvård. För utbyggnaden av kärnkraft tittar man främst på att tillåta ny kärnkraft på de redan befintliga platserna, där elinfrastrukturen redan är på plats, även om man öppnat upp för diskussion att bygga även nya platser i Sverige.
Vill du läsa längre kommentarer från Captor kan du prenumerera på Captor Minutes, ett kvartalsbrev med insikt. På captor.se/insights har vi flera spännande artiklar om aktuella ämnen.