Lönefredag!
Lönefredag, solsken och hyfsad temperatur lär höja trycket på Stockholms takbarer i eftermiddag. Idag kommer vi nog se få tecken på den långsamma återhämtning och sega konjunktur som präglat svensk ekonomi de senaste åren. För den som ändå föredrar lönestatistik framför paraplydrinkar så ligger svenska reallöner idag på ungefär samma nivå som 2016, dvs de tio senaste årens löneökningar har ätits upp av det högre prisläget. Intressant i sammanhanget, och väldigt typiskt för mänsklig psykologi, är att reallönerna stigit snabbt de senaste åren, den riktiga botten i utvecklingen såg vi sista kvartalet 2022.
Minnet är kort, och för den som inte hänger upp sin historia på något konkret som hamburgare är det svårt att hålla hela utvecklingen i huvudet. Svepetredaktionens spanare noterar tydliga tecken på vändning. Kontorslokalsvakanserna minskar i närområdet, åtminstone vad gäller de riktigt små lokalerna. Kan det vara som efter 90-talskrisen att många tidigare anställda startat eget efter nedskärningar de senaste åren? Kommer vi se en ny guldålder i småföretagande och innovation när kodandet via AI kommit närmare ”vanligt folk”?
Det där sundet
Är sundet öppet eller stängt? Vem vet, och, spelar det någon roll? På temat kort minne förundras räntefolk som vanligt över den optimistiska aktiemarknaden. Räntemarknaden lever kvar i tron på inflationsdrivande störningar i framtida oljeleveranser, det är ändå en rätt lång transportsträcka från persiska viken till de oljeberoende marknaderna i Asien och Europa och få fartyg har släppts igenom för att ens inleda resan. Här ser vi kanske återigen det mänskliga psyket i all sin glans. För två månader sedan var sundet öppet även om det redan då skramlades med vapen. Nu är det kanske snarare stängt, men inte riktigt så stängt som det var för en månad sedan. Ingen vill missa tillfället att köpa billiga aktier vilket syns i aktiemarknadens utveckling under april. Flöden driver priser mer än fundamentalanalys, och fler köpare än säljare ger effekt. Ränte- och kreditmarknaden förhåller sig än så länge mer skeptiska till en snar lösning kring Hormuz-sundet. Investment Grade har gått isär ett par punkter och High Yield runt 10 punkter. Räntor har puttrat något.
Inflation
Federal Reserves tilltänkte nya ordförande, Kevin Warsh, uttalade sig i veckan om att det nuvarande sättet att mäta inflation på något vis behöver modifieras framöver. Trots en del grävande från redaktionen har vi inte exakt lyckats förstå vad herr Warsh menar. Är det ett led att frikoppla räntan från inflationsmålet för att blidka Trump? Eller är det ett allvarligt försök att få en ny era av centralbankstänkande på plats? Ett inflationsmått kommer alltid vara trubbigt eftersom korgvikterna inte är individuella. För den del av befolkningen som har små resurser kommer boende, livsmedel och kläder ha en betydligt högre vikt än för den del av befolkningen som har större resurser. Medelklassen påverkas av räntor medan hyran påverkar de som inte äger sin bostad.
Skatter och resursfördelning kommer som finanspolitik ha minst lika stor påverkan på inflation som räntor och penningpolitik. Centralbanker runt om i världen har knappast imponerat de senaste 25 åren utan har underblåst tillgångsinflation och statsskuldstillväxt. Samtidigt har det visat sig att det är väldigt viktigt att hålla politiker borta från penningpolitiken. Exempel såsom Argentina och Turkiet förskräcker. Om hur modern penning- och finanspolitik ska samarbeta för effektiv ekonomisk tillväxt tvistar de lärde.