Utbud och efterfrågan - Räntor
Den amerikanska staten lånade i veckan pengar genom att ge ut en 5-årig obligation. Räntan blev den högsta sedan 2006, 5,03%, men än mer intressant var att bid-to-cover var nere på 2,21 vilket indikerar ett lågt marknadsintresse för obligationen. Som vi tidigare skrivit om så översvämmas den amerikanska marknaden just nu av obligationer med låg kreditrisk. Enbart de fem största hyperscalers förväntas låna 1000 miljarder dollar om året de närmsta fem åren. Med konkurrensen från dessa emittenter som betalare ett antal baspunkter mer än den amerikanska staten blir framförallt humpen i kurvan tuff för statsobligationerna. Femårspunkten är rejält konkurrensutsatt och det blir intressant att se om fokus för upplåningen nu flyttar längre ut respektive längre in, dvs en kombination av 10 år och längre samt en fortsatt stor upplåning med hjälp av växlar. Överutbudet av obligationer har påverkat räntor globalt och svensk femåring är upp 7 baspunkter under veckan.
Utbud och efterfrågan - Diesel
Energipriser och deras påverkan på alla andra priser är ett annat favoritämne på redaktionen. Veckans fokus blir dieselpriser. Alla tunga lastbilar, jordbruksmaskiner och industrins maskinparker drivs av diesel och just dieselpriser får därför en annan påverkan än bensinpriser på inflation. Länge var dieselpriserna inget som påverkade vanliga svenska konsumenter direkt, i princip ingen privatbilist hade dieselbil, men det här har förändrats de senaste tjugo åren. Vi gamlingar som minns skolan på 80-talet har alla fått lära oss om dieselns nackdelar i form av försurade sjöar och giftiga kväveoxidutsläpp. Det här verkade helt glömt under 2000-talet när dieseln istället plötsligt framställdes som ett miljövänligt alternativ till bensin eftersom den mer effektiva processen minskade utsläppen av växthusgaser. Efter Rysslands andra invasion av Ukraina så stängdes Ryssland, som tidigare varit världens största dieselexportör, ute från världsmarknaden. I princip hela världens raffinaderiöverkapacitet finns sedan dess i USA som numera är den överlägset största exportören av diesel. Att ha en överkapacitet för dieselproduktion har ingenting med att vara en stor oljeproducent att göra utan handlar om raffinaderikapacitet. I Sverige producerar vi ungefär dubbelt så mycket diesel som vi använder så vi är en nettoexportör av diesel men en nettoimportör av råolja. Trots vår överkapacitet har dieselpriser stigit i Sverige eftersom marknaden är global. Trumps utspel om att stoppa exporten av diesel kommer möjligen sänka amerikanska dieselpriser, men det kommer samtidigt att ställa till stora bekymmer på världsmarknaden samt, så klart, ställa till stora bekymmer för den raffinaderiöverkapacitet som finns i USA. Det är osannolikt att all den diesel som produceras skulle kunna användas inom USA. Troligare är det att raffinaderier i USA kommer få det väldigt svårt och vi kommer antagligen få se kreditsmällar i raffinaderiverksamheter. Med ett exportförbud så behöver överkapaciteten i USA försvinna och det sker genom att raffinaderier stängs.
Utbud och efterfrågan - Svenska kronan
Svenska kronan har haft en tuff start på höstsäsongen. Som vanligt diskuteras ränteskillnader som orsaken till detta, men vi tror mer på börsen. Amerikanska tech-aktier har gått bra och svängningen från amerikanska aktier till europeiska har avtagit. Vi är tillbaka i en marknad där sparande går från Sverige till globala index vilka numera är 75% USA. Det ger ett ökat säljtryck på svenska kronan vilket gör att avkastningen på globalt sparande upplevs som ännu större. Valutarörelsen orsakad av försäljningen av kronan skapar en positiv feedbackloop för sparande i utländsk valuta. Kronans styrka eller svaghet styrs helt enkelt mer av flöden än av underliggande makro.