Räntorna och det
Svagare statistik i USA har, tillsammans med vacklande börskurser, pressat ner räntorna i USA. Amerikanska räntor är ner drygt 20 baspunkter hittills under veckan och tioårig statsobligation handlar i skrivande stund på 4,23%. I eftermiddag presenteras den amerikanska deflatorn vilket är landets bredaste inflationsindikator som används av Federal Reserve. Deflatorsiffran laggar den vanliga inflationen i tid, så bör inte överraska särskilt mycket. Det som är tydligt är att politiken som drivs just nu inte gynnar ekonomi och fritt företagande. Hot om tullar, att dra sig ur internationella samarbeten och att allmänt använda kaos som en väg att nå tämligen oklara mål visar sig, föga överraskande, inte uppskattas av marknaden. Europa har i stället enats och tvingats ur sitt tidigare, sedan finanskrisen, dvalaliknande tillstånd. Rotationen från amerikanska till europeiska aktiemarknaden är en del i detta.
Vi har länge pratat om det orimliga i värderingen av delar av den amerikanska aktiemarknaden och den korrigering som nu delvis sker har fortfarande en bra bit kvar innan denna skillnad är borta. Även mer obskyra ”tillgångar” som crypto har haft en tuff vecka och Bitcoin har tappat drygt 16% mot dollarn. Med skakigare aktiemarknad har också kreditspreadar gått isär något, men kreditmarknaden ser fortfarande inte stressad ut.
Den enes skuld…
I en artikel i onsdagens Dagens Industri diskuteras en rapport från the Institute for International Finance (IIF) om det växande globala skuldberget. I artikeln skrivs att det globala skuldberget vuxit med 7000 miljarder dollar under förra året och att den totala skulden nu är 318 000 miljarder dollar eller, omräknat i per capita-enheter, drygt 400 000 svenska kronor per människa. Det låter naturligtvis otroligt mycket, men det som inte tas upp i artikeln är tillgångssidan. Den enes skuld är den andres tillgång. I fallet Sverige så är mycket av den skuld som privatpersoner dragit på sig genom exempelvis bostadsköp finansierat av samma människor via fonderat pensionssparande. I själva verket kanske det är så att just de fonderade medlen, det vill säga följden av befolkningens valfria eller påtvingade intertemporala val, är en förutsättning för den ökade skuldsättningen? Genom fonderandet av kapital för senare användning skapas utrymme för ökade tillgångsvärden idag.
Metaller och mineral under kinesisk kontroll
I en rapport som publicerades i början av året, visar AidData att Kina under perioden 2000–2021 har tillhandahållit nästan 57 miljarder USD i lån till 19 låg- och medelinkomstländer. Dessa lån har främst riktats mot utvinning och bearbetning av strategiska mineraler som koppar, kobolt, nickel, litium och sällsynta jordartsmetaller, det vill säga nyckelkomponenter för elektrifiering och den gröna omställningen. Ofta är lånen kopplade till kinesiskt ägande, vilket ger Kina kontroll över produktionen. Kina har riktat in sig på bland annat koppar och kobolt från Kongo och Peru, nickel från Indonesien och litiumtillgångar i Argentina.
Den långsiktiga inlåsningseffekten som Europa och övriga världen riskerar att hamna i blir alltmer verklig. Ett europeiskt ägande och en inhemsk produktion handlar inte bara om att säkerställa höga standarder för arbetsrätt, mänskliga rättigheter och miljökrav. Det är också en avgörande faktor för att stärka den europeiska konkurrenskraften, en allt större prioritet hos EU. Dessutom är det sällan positivt att förlita sig på en enskild leverantör av flera grundläggande och avgörande material för den gröna omställningen.
Samtidigt som Kina stärker sitt grepp om den globala metallförsörjningen, har USA och Ukraina i veckan kommit överens om ett avtal om utvinning av sällsynta jordartsmetaller och andra råvaror, inklusive fossila bränslen. Fokus ligger på Ukrainas ekonomiska återhämtning, och även om inga säkerhetsgarantier ingår, kan avtalet få betydelse för Europas framtida tillgång till kritiska metaller.
Vill du läsa längre kommentarer från Captor kan du prenumerera på Captor Minutes, ett kvartalsbrev med insikt. På captor.se/insights har vi flera spännande artiklar om aktuella ämnen.