Finansiering av kärnkraft
Regeringen har i veckan gått ut med ett finansieringsförslag för ny kärnkraft, där upp till 300 miljarder kronor ska lånas upp. Med tanke på den låga statsskulden och det uppenbara investeringsbehovet verkar det som en klok idé. Att se till att även södra Sveriges industrier får konkurrenskraftiga elpriser är en bra investering.
En ökad upplåning skulle kunna leda till högre långräntor, men 300 miljarder är inte särskilt mycket, det motsvarar inte ens 10% av den nuvarande bostadsobligationsstocken. Marknaden har ändå vänt i sin vy på framtida räntor och prisar in en relativt hög sannolikhet för en räntehöjning redan till sommaren. Den långsiktiga svenska normalräntan prisas nu runt 3%. Riksbanken kommunicerar samtidigt att räntor sannolikt kommer ligga still till 2028.
Fastighetsbekymmer?
I köpcentrum och på affärsgator runt om i Sverige gapar butikslokalerna tomma eller ersätts av annan typ av verksamhet. Tidigare kontorscentrum som Kista töms på hyresgäster. Är det början på nya problem för fastighetssektorn vi ser eller går lokalerna att använda till annat? Hur ser egentligen sektorn som helhet ut? Bolag som Oscar Properties som varit en avstjälpningsplats för fastigheter som ingen annan velat ha har gått i konkurs.
2024 var ett år då fastighetsobligationer gick starkt med förhoppningen om lägre framtida räntor, som lägst prisades den svenska normalräntan runt 1,75%. Den sektorspecifika kostnaden, dvs spreaden på fastighetsobligationer, samvarierar kraftigt med räntenivåer då fastighetsbolag normalt är relativt högbelånade. Med en normalränta drygt en procentenhet högre lär vi får se högre spreadar i sektorn. Med tanke på vakansgraden som vi redan ser kan det bli svårt att vältra den här kostnaden vidare på hyresgäster.
Tre svenska projekt får strategisk EU-status
Kritiska råmateriallagen, som trädde i kraft i maj 2024, innehåller två listor: en över kritiska råmaterial som är viktiga för hela EU:s ekonomi där det finns risk för leveransstörningar, och en över strategiska råmaterial, en undergrupp med material som är avgörande för viktiga sektorer som förnybar energi, digitalisering, försvar och rymdteknik.
Vi har tidigare lyft vikten av att minska Europas beroende av råmaterial från länder utanför EU, vilket ligger i linje med EU:s mål till 2030. Då ska minst 10% av den årliga konsumtionen i EU utvinnas inom EU, 40% bearbetas och minst 25% återvinnas i EU. Samtidigt får högst 65% av ett enskilt strategiskt råmaterial komma från en enda leverantör utanför EU.
I början av veckan publicerade EU den första listan över strategiska projekt, där tre svenska företag finns med: LKAB, Talga AB och Northvolt Revolt AB. Hur det kommer gå för det sistnämnda återstår att se efter Northvolts konkurs.
Att bli klassat som strategiskt projekt innebär flera fördelar. Projekten får snabbare tillståndsprocesser utan att miljökrav sänks, bättre tillgång till finansiering samt status som projekt av allmänt intresse.
Vi har tidigare rapporterat att LKAB skjuter fram HYBRIT-projektet till förmån för ReeMap, som nu alltså har fått strategisk klassificering av EU. För fonden Captor Dahlia Green Bond, som investerar i just den här typen av nyckelområden, är detta en intressant utveckling som ligger helt i linje med vår strategi. Det stärker vår övertygelse om att liknande projekt och bolag kan få både ökat stöd och större synlighet i kommande rundor av EU:s satsningar.
Vill du läsa längre kommentarer från Captor kan du prenumerera på Captor Minutes, ett kvartalsbrev med insikt. På captor.se/insights har vi flera spännande artiklar om aktuella ämnen.