Inflation, räntor, BNP
De stora europeiska ekonomierna har alla under sommaren drabbats av stigande energipriser vilket driver upp den breda inflationen i Euro-land. Värmeböljor och torka har ökat energibehovet för att kyla ner befolkningen, samtidigt som torka bland annat har begränsat energiproduktionen. Konflikten i Persiska viken har heller inte hjälpt situationen.
Prognosen pekar på en inflationstakt i Euro-land på över 3,2% i årstakt. Alla förväntar sig räntehöjning från ECB för att få ner inflationstakten, men det är så klart inte självklart att det är rätt medicin när en så pass nödvändig tillgång som energi står för en så stor del av inflationstakten. För Europas del innebär det här ännu en spik i kistan på den ekonomiska modellen där billiga importerade råvaror med hjälp av billig importerad energi förädlas och exporteras till omvärlden.
Svensk BNP kom in starkare än förväntat på morgonen, årstakten 3,3% är högt över förväntat och får Sverige att framstå som ett föredöme i västvärlden. Med tanke på att BNP-siffran uttrycks realt och att vi tillfälligt tryckt ner inflationen med sänkt matmoms och sänkta energipriser är det kanske inte alldeles förvånande att Sverige ser så pass starkt ut just nu. Med en KPI-takt på 0,2% växte den svenska ekonomin nominellt alltså med 3,5%, medan den spanska växte med 2,7% + drygt 4% inflation, dvs nästan den dubbla takten i nominella termer. Även Tyskland landar i nominella termer ungefär där Sverige landar men med siffrorna för inflation och real BNP-tillväxt omvända.
I eftermiddag lyssnar hela världens ekonomer när USA:s centralbankschef Kevin Warsh håller sitt policytal i Jackson Hole. Han har i sin kommunikation under sommaren talat om en ny roll och ett nytt sätt för centralbanken Federal Reserve att jobba. Den höga inflationstakten i USA, den snabbt stigande statsskulden och svårigheten att få igenom en balanserad budget gör att Warsh får balansera på en knivsegg.
Tid är pengar
Den gamla klyschan känns återigen aktuell när Open-AI bestämt sig för att delvis börja reklamfinansiera sin verksamhet. Som svepetredaktionen tidigare påpekat så är reklam den största intäktskällan för de flesta av tech-jättarna. Om vi antar att människor fortsatt kommer behöva jobba sina 8 timmar om dagen för att försörja sig och ha någon köpkraft över huvud taget, att dygnet fortsatt kommer ha 24 timmar och att sömnbehovet inte minskar från de rekommenderade 8 timmarna så kommer all världens uppmärksamhetsjägare fortsatt jaga samma mängd tid, dvs de max 8 timmarna om dygnet vi har tillgängliga. Den köpstarka delen av befolkningen, dvs de förvärvsarbetande, har dessutom ofta familj som stjäl av den tid de borde titta på reklam.
Betalningsviljan online för den faktiska kostnaden för diverse ”gratis”-tjänster är låg. En överväldigande majoritet av befolkningen säljer glatt sin personliga integritet för ”gratis”-varianter av Metas tjänster. När den verkliga kostnaden drabbar slutkonsument blir det ofta svårt att se någon fungerande affärsmodell alls. För oss med barn som flyttar hemifrån blir det väldigt tydligt, så länge de kan komma åt exempelvis Netflix via familjens abonnemang så fortsätter de titta, men de betalar inte för tjänsten själva.
Reklamfinansiering kräver att konsumenter tillbringar mycket tid på tjänsten. Det innebär att varje ny reklamfinansierad tjänst kannibaliserar på det ingen riktigt vet hur vi ska skapa mer av, dvs tid att konsumera dessa tjänster. Så fort den tiden ökar så minskar exempelvis arbetstiden, vilket minskar försämrar konsumentens köpkraft. Det har även visat sig att tiden online minskar tiden för familjebildande och därmed den framtida användarbasen för internettjänster.