Budgetstrid förlamar USA och pressar marknaden
Den amerikanska staten har under veckan stängt ner efter misslyckade förhandlingar om en budget för 2026. Demokraterna vägrar rösta för en budget om de inte får garantier på att viss sjukförsäkring fortsatt kommer finansieras av den federala myndigheten. I den republikanska budgeten ska alla dessa, med svenska mått mätta små, skyddsnäten monteras för att finansiera skattesänkningar. Det här innebär att amerikansk ekonomisk statistik kan bli försenad, eller inte alls publiceras under en knepig ekonomisk situation. Data som Federal Reserve desperat behöver för att kunna göra prognoser för arbetsmarknad och inflation riskerar att fastna på vägen. De senast publicerade siffrorna talar återigen för en försvagning av arbetsmarknaden vilket gjort att en räntesänkning i oktober nu är fullt ut inprisad i marknaden.
Amerikansk aktiemarknad värderas till multiplar vi inte sett sedan IT-bubblan, om ens då. Vissa långsiktiga trendmått, till exempel Buffet-indikatorn, dvs aktiemarknadens värde relativt bruttonationalprodukt verkar vara på väg mot himlen. Med tanke på att en hel del av amerikansk BNP antagligen skapats med hjälp av enorma budgetunderskott och ökad skuldsättning är kanske situationen ännu värre än trenden visar. Trenden att utländska företag som till exempel Klarna väljer att notera sig på USA-börser kommer så klart att driva upp den här siffran och det är ännu oklart hur framtiden för riskmåttet ser ut. Ungefär 20% av alla den amerikanska aktiemarknaden ägs av utländskt kapital, motsvarande siffror för amerikansk statsskuld och amerikansk företagsskuld är 30%. Det är inte en gynnsam ekonomisk situation för ett land som precis bestämt sig för att alla andra länder är dess fiender.
Hållbar omställning i historiskt perspektiv
Hållbarhet har allt mer kommit i skottgluggen på senare tid, och kanske framför allt de stora industriprojekten som syftar till att ställa om hela processer till mer lågutsläppande sådana. Northvolts megalomani har fått investerare att se hela den här sektorn som högrisk. Oron har spillt över på diverse andra satsningar, som till exempel Stegras och Hybrits försök att producera hållbart stål eller Cementas försök med koldioxidinfångning. I ett svenskt historiskt perspektiv är det här intressant, för vi har för inte så länge sedan gjort en nästan identisk satsning på hållbarhet, även om den på den tiden inte gick under lika tjusigt namn som ”EU Clean Industrial Act”. Från 70-talets oljekris ställde Sverige om i rasande fart till mer elanvändning. Den makalösa utbyggnaden av kärnkraften och satsning på elnät ledde till enorm utsläppsminskning och skapade dessutom en rad extremt framgångsrika svenska industriföretag. Under en 20-årsperiod minskade utsläppen av växthusgaser i Sverige med ungefär 40%. Det är nästan en blåkopia av vad EU nu vill åstadkomma i hela unionen. För den som på allvar är intresserad av hållbar omställning bör den här tidsperioden i Sveriges historia vara högintressant.
