Räntorna och inflationen
Räntor har brantat i Sverige under veckan, de längre swapräntorna är upp ca 8 baspunkter. Statens ökade lånebehov, indexeffekter och omallokeringar i investerarled anses ligga bakom. Veckans snabbinflationssiffra kom in lägre än väntat, kärninflationen steg i årstakt med 2,4% mot väntade 2,6%. Den lägre inflationen lyckades inte pressa tillbaka räntorna. Nästa vecka får vi se vad som gav den lägre siffran när komponenterna presenteras. Amerikansk statistik fortsätter att vara svårtolkad, inga arbeten skapas, inga försvinner och få blir arbetslösa. Börser är upp ungefär 1% globalt hittills under månaden, kanske är det början på tomterallyt. Svenska kronan har stärkts med stigande räntorna.
Dösidan, demografi och BNP
Undertecknad passerar idag 50-sträcket och kliver därmed över till den så kallade dösidan. För 50 år sedan hade världen en befolkning på 4 miljarder människor, genomsnittsåldern var 20 år och varje kvinna födde i snitt 4 barn. Vi är nu 8 miljarder människor med en genomsnittsålder strax över 30 år och födslotalet ligger på 2,2 dvs precis över vad som krävs för att bibehålla en konstant befolkning. Genomsnittseuropén är över 42 år och i vissa länder som till exempel Italien och Japan är medelåldern redan runt 50.
Under de här 50 åren har miljarder människor lyfts ur fattigdom, framför allt i Asien. Samtidigt har födslotalen i alla dessa länder sjunkit. Det är nu egentligen bara Afrika och Mellanöstern som fortfarande växer befolkningsmässigt av egen kraft. Vissa länder som till exempel Indien växer fortfarande på grund av att den nu barnafödande generationen är stor, men födslotalet är faktiskt redan nu under 2.
Demografi kommer antagligen vara ett stort tema framöver. En allt lägre andel arbetande ska försörja en allt större andel icke arbetande. I många länder pratas det om att höja pensionsålder, men det visar sig vara svårt att politiskt få igenom sådana reformer. Många av de som nu går i pension i västvärlden har arbetat sedan femtonårsåldern. De har alltså haft ett längre arbetsliv även vid pension i sextioårsåldern än vad dagens ungdomsgeneration ser framför sig med en start på arbetslivet i den sena tjugoårsåldern. Kanske är det bättre att tidigarelägga entrén än att senarelägga hemgången?
Den åldrande befolkningen leder också till ett demokratiskt dilemma vi redan sett prov på i Sverige. Pensionärer blir en allt större andel av de röstberättigade. Vårt svenska mer eller mindre självfinansierade pensionssystem tog emot en första bredsida förra mandatperioden då garantipensionerna höjdes. Vi har redan hört de första utspelen om att slopa reavinstskatt för de som bott längre än 16 år i samma bostad. Det finns stora risker i att lånefinansiera statsbudgetar när befolkningen förväntas krympa då framtida räntor ska bäras av en allt mindre skattebas. All förändring av regler och skatt för bostadsmarknaden som gynnar de som redan bor bekostas av de som behöver mer bostadsyta, dvs yngre människor som vill flytta hemifrån eller bilda familj.
EU växlar upp för kritiska råmaterial
EU publicerade i veckan sin nya handlingsplan RESourceEU, vilket kan ses som nästa steg efter CRMA. Där CRMA satte ramarna för hur EU vill minska sina beroenden av kritiska råvaror, beskriver RESourceEU mer konkret hur arbetet faktiskt ska gå till, med snabbare prövningar, finansiellt stöd och bättre samordning mellan medlemsländerna. Tanken är att det ska bli enklare att få fram projekt som stärker den europeiska råvaruförsörjningen genom utvinning och återvinning.
Likt CRMA är ReSoruceEU intressant och ett tydligt strategiskt beslut hos EU. eftersom den markerar en tydligare växling från ambitioner till praktiskt genomförande. EU lyfter metaller och mineral som en fråga för långsiktig klimatekonomi och industriell stabilitet. Det är också positivt att man försöker bygga en mer långsiktig struktur runt värdekedjorna, inte minst i en tid där beroenden snabbt kan bli till en geopolitisk risk, exempelvis genom beroendet till Kina, något vi lyft flera gånger i veckosvepet.