Vem är det som kör egentligen?
Under Trumps förra mandatperiod ansågs FOX News natt-tv vara den bästa indikatorn på vad morgondagens agenda skulle innehålla, samtidigt som en kärna av erfarna rådgivare runt honom bromsade de allra mest extrema utspelen. Med den nya administrationens tillträde blir det allt mer uppenbart att den enda tydliga linjen som går att urskilja är ett skifte mot en betydligt mer Rysslandsvänlig politik. Detta är en linje som Trump saknar stöd för bland sina egna väljare, men som vanligt är utrikespolitik inte i fokus för de flesta amerikaner. I övrigt verkar det varken finnas någon sammanhållen strategi eller uthållighet i besluten. Tullar införs ena dagen, men när mottullar presenteras vänds kappan snabbt och avgifterna skjuts upp eller dras tillbaka. Statsanställda sägs upp, men när arbetslösheten stiger skickas direktiv ut om att Musks DOGE inte bestämmer, utan att personalpolitiken är upp till varje administrativ enhet.
Att ett land som USA kan acceptera ett så absurt inkompetent styre är förvånansvärt. Rysslandspolitiken lyser som en fyrbåk i detta kaos och har åtminstone fått Europa att enas i frågor som för bara ett halvår sedan hade varit otänkbara.
Möjlighet till en ny finansiell era
Ni minns kanske veckosvepet för två veckor sedan, om ifall det kanske är dags att sluta finansiera USA genom att köpa deras statspapper. Då var frågan när EU drar i bromsen – nu börjar vi kanske se hur det kan ske.
Tidigare har investerare och centralbanker köpt amerikanska statspapper av två huvudsakliga skäl. För det första har de ansetts vara den säkraste och mest likvida tillgången. För det andra har det globala betalsystemet varit uppbyggt kring dem, vilket gjort dem svåra att ersätta. Men mycket har förändrats på kort tid. EU har nu meddelat att man planerar att låna upp pengar för gemensamma projekt, inklusive försvar. Det innebär att vi plötsligt har ett konkret alternativ till amerikanska statspapper. Att EU nu tar steg mot att bli en större aktör på obligationsmarknaden kan vara början på en ny finansiell era – som banar väg för en större andel handel i EUR.
Inflationen och räntorna
Europeiska producentpriser steg under veckan mer än väntat, med 0,8 % i månadstakt. Även svensk inflation kom in högre än prognoserna, där kärninflationen ökade med 3 % i årstakt och 0,9 % i månadstakt. Matpriserna steg markant, vilket har uppmärksammats i nyhetsflödet.
Samtidigt som den här bakåtblickande statistiken presenterades så lättade Eurozonen på budgetregler för att möjliggöra försvarssatsningar för lånade pengar. Allt detta kombinerat ledde till en rejäl ränteuppgång i Europa och Sverige, där långräntor steg med ca 30 baspunkter under veckan. Att ECB som väntat sänkte styrräntan till 2,5% bromsade inte ränteuppgången. I kontrast till detta utlöste svag amerikansk arbetslöshetsstatistik och Trumps kaosartade uttalanden en ökad oro för recession som möjligt slut på inflationen i USA, och amerikanska räntor sjönk i linje med detta.
Den outperformance amerikanska räntor haft under veckan gör att de framåtblickande ser väldigt oattraktiva ut för europeiska investerare. En fortsatt hög valutasäkringskostnad, relaterad till den höga amerikanska korträntan och en ånyo rejält inverterad räntekurva, skapar ytterligare osäkerhet kring avkastningen på amerikanska obligationer
Europeiska aktier i rörelse – sektorrotation och räntechock i fokus
Veckan som gått har präglats av makroekonomiska signaler och en tydlig sektorrotation på de europeiska börserna. Stigande räntor och högre än väntad inflation satte press på vissa segment, medan andra såg en oväntad uppsida.
Tysk industri visar livstecken
Siemens Energy steg över 10 % under veckan, drivet av en ny stororder inom energiinfrastruktur. Bolaget, som tidigare plågats av problem inom sin vindkraftsdivision, visar nu tecken på stabilisering. Även BASF och Volkswagen noterade uppgångar, understödda av en ökande efterfrågan från Kina, vilket kan indikera en vändpunkt för delar av den tyska industrin.
Lyxsektorn under press
LVMH och Kering fortsatte att tappa mark, tyngda av oro för en avmattning i kinesisk konsumtion. Den långsiktiga frågan är om lyxsektorn står inför en kortsiktig konsolidering eller en mer djupgående efterfrågeförändring.
Energijättar gynnas av oljepriset – men ESG-frågor skapar osäkerhet
BP och Shell såg fortsatt styrka, med stöd från stabila oljepriser och starka kassaflöden. Samtidigt växer trycket från hållbarhetsfokuserade investerare, som ifrågasätter bolagens långsiktiga strategi i relation till den gröna omställningen.
Vill du läsa längre kommentarer från Captor kan du prenumerera på Captor Minutes, ett kvartalsbrev med insikt. På captor.se/insights har vi flera spännande artiklar om aktuella ämnen.