Trumpsegern, marknaden och räntorna
En viss tomhet går att skönja i världen efter amerikanska valet. Från spekulationer om rusande aktiemarknader och räntor vid Trumpseger fick vi en viss, men ändå begränsad, rörelse. Amerikansk aktiemarknad är upp några procent, längre amerikanska räntor är upp några baspunkter. Den stora rörelsen skedde i stället på valutamarknaden där dollarn stärktes mot i princip alla andra valutor. Rörelsen har vänt något under slutet av veckan, men är fortsatt märkbar.
Fed sänkte styrräntan med 25 baspunkter under torsdagskvällen vilket var i linje med marknadens förväntan, men långt från den serie av snabba dubbelsänkningar som prisades in i somras. Riksbanken sänkte tidigare under torsdagen den svenska styrräntan med 50 baspunkter till 2,75%.
Dyrare hedge tynger förväntad avkastning
Valutasäkring har med den ökade spreaden mellan amerikanska och svenska korträntor blivit dyrare och kostar återigen över 2% av den årliga avkastningen.
Energin och inflationen
Veckans inflationssiffror visade på en högre inflationstakt än förväntat - svensk kärninflation, d v s måttet som exkluderar energi hamnade på 2,1%. Riksbankens favoritmått, KPIF, som inkluderar energikostnader landade på 1,5%. Med tanke på hur det ser ut för de svenska elpriserna och deras koppling till den havererade tyska energimarknaden ser vi uppsidesrisk på KPIF härifrån. Denna sida visar timpriser på el för olika områden i Europa under den tämligen vindstilla onsdagen i veckan. Vinden avtog frampå förmiddagen, men tysk solkraft kompenserade till solnedgången när tyska elpriser exploderade och drog med sig framför allt de danska och sydsvenska. Den flödesbaserade beräkningsmodellen lär driva denna utveckling hårdare framöver.
Avslag på 13 vindkraftparker
Trots det stora behovet av elproduktion i SE3 och SE4 meddelade regeringen den 4 november att man avslår 13 ansökningar om nya vindkraftparker, med hänvisning till Försvarsmaktens bedömning att de skulle kunna påverka försvarsförmågan negativt. Det anses inte heller finnas tekniska lösningar som kan kompensera för de problem som detta skulle innebära. Trots detta fortsätter regeringen att utforska hur den icke planerbara elproduktionen kan bidra till en stabilare elförsörjning i Sverige. Med tanke på hur elpriserna ser ut redan nu så verkar det inte vara bristen på vindkraft, utan bristen på vind som är problemet.
Reduktionsplikten
Reduktionsplikten är återigen på agendan. Regeringen har tillsatt en utredning för att analysera hur Sverige kan uppfylla EU:s klimatkrav och fasa ut fossila bränslen till 2045. Denna utredning inkluderar en översyn av reduktionsplikten och hur den kan utvecklas framöver. Vi tycker att en fortsatt elektrifiering av fordonsflottan och ett fokus på att använda biodrivmedel i de delar av transportsektorn som är svårare att elektrifiera, exempelvis sjöfart och flyg, är en mer rimlig ansats.
Vill du läsa längre kommentarer från Captor kan du prenumerera på Captor Minutes, ett kvartalsbrev med insikt. På captor.se/publicerat-material har vi flera spännande artiklar om aktuella ämnen.