Inflationen och räntan
Den svenska snabbinflationssiffran som presenterades i veckan var oväntat låg. Siffran var ovanligt svårspådd då den sänkta matmomsen för första gången slog igenom. Kärninflationssiffran blev 0% i årstakt vilket är nästan en procentenhet lägre än vad marknaden förväntade sig. Momssänkningen har för matvarubutiker och hämtmatställen blivit en marknadsföringsmöjlighet och skapat ett litet priskrig. Sänkningens effekt kommer påverka inflationssiffrorna åtminstone de närmaste 12 - 18 månaderna, lite beroende på om reformen kommer fortsätta vara tillfällig eller om den kommer permanentas. Enligt nuvarande beslut ska den sänkta momsen gälla under 6 månader. Som alltid med den här typen av synliga skatter så är det betydligt svårare att höja än att sänka.
Som kompensation för sänkta livsmedelspriser har energipriser stigit den senaste tiden. Vi har en kombination av höjda oljepriser och högre svenska elpriser som tillsammans gör energikomponenten av inflationskorgen dyrare. Ett antal av de svenska kärnkraftsreaktorerna är stängda för underhåll, både planerat och oplanerat vilket drivit upp svenska elpriser.
Sammantaget bedömde Riksbanken att styrräntan kan ligga kvar på nuvarande nivå, 1,75% ett tag till. ECB låter däremot mer hökaktiga då Nagel under torsdagen sa att räntan bör höjas under junimötet. ECBs styrränta är redan nu en kvarts procentenhet högre än den svenska. Skillnaden mellan svenska och europeiska räntor är sällan större än så någon längre tid då den svenska konjunkturen är starkt länkad till den europeiska.
Ett och annat bombanfall får man räkna med
Marknadens förhoppning om normalisering av transporter genom Hormuzsundet gav ett rejält rally under onsdagshandeln. Aktiemarknader globalt klättrade till nya högstanivåer samtidigt som räntor gick ner och kreditspreadar komprimerade. Det är fortsatt något oklart om hur situationen egentligen ser ut, under natten till fredagen har amerikanska bombanfall skett samtidigt som Iran under hela veckan fortsatt med lågintensiva raket- och drönarattacker mot både grannländer och sjöfart. Som varje gång tidigare så föregicks de senaste fredsutspelen av någon form av extremt positionstagande i marknaden, den här gången var det en okänd investerare som massivt kortade olja bara någon timme innan besked om snar fred kom och klev ut mer än 100 miljoner USD rikare.
Trump har i alla fall sagt att det fortsatt råder vapenvila trots dessa attacker och den amerikanska administrationen gör sitt bästa för att övertyga hemmaopinionen om att kriget är vunnet. Amerikanska bensinpriser har nått nivåer som bara som hastigast syntes 2022 efter Rysslands attack mot Ukraina och är det något amerikanska politiker vet så är det hur känslig opinionen är för just förändringar i bensinpriser. Inte ens de mest MAGA-trogna medierna i USA kan låta bli att rapportera om krigets påverkan på hemmaekonomin vilket så klart gör mellanårsvalet så mycket svårare för de republikanska kandidaterna vars stolar är på spel.