USA och räntorna
Den amerikanska staten hart tagit lärdom av de svenska hushållen och finansierar numera sin statsskuld mot rörliga ränta i kortänden. De investerare som normalt finansierar den långa delen av statsskulden, 10 år och utåt, har aldrig varit många och med turbulensen i räntemarknaden den senaste tiden verkar många analysera sina positioner mer noggrant än tidigare. Det har länge funnits en stor kundgrupp i långänden som i princip accepterat auktionspriset rakt av, men nu när dagsrörelserna blivit så pass stora har timing och nivå blivit viktig.
Att rulla skulden kort innebär att det nya ränteläget mycket snabbare äter sig in i statsbudgeten. Den skuld som omfinansieras nu gör det ofta till dubbla kupongräntan vilket ger en snabbt ökad statsbudgetpåverkan. USA har alltid haft ett problem att den federala budgeten inte betalar tillbaka till medborgarna på ett synligt sätt. Det gör att den federala skatten bara ses som en kostnad för hushållen. Den största delen av den omfördelning som sker går via delstaterna. Skattehöjning för att finansiera räntebetalningar på gammal statsskuld är därför knepig i USA även om skattetrycket är så pass lågt att det rent ekonomiskt inte skulle vara ett problem.
Utbudstrycket för de amerikanska långräntorna har nu istället övertagits an de sk hyper scalers vars emissionsvolymer till stor del är koncentrerad till de långa löptiderna.
En följd av den instabila långänden är en extrem osäkerhet i bostadsfinansieringskostnad för amerikanska hushåll. Den traditionella finansieringen av husköp via 30-åriga bolån kostar numera en bra bit över 7% per år. Det här får till följd att flyttviljan i USA minskar, lånet går inte att föra över till en ny fastighet utan kostnaden landar direkt på den nya räntan. För den som sitter på ett bolån med 20 år kvar och 3% årlig betalning blir en flytt extremt dyr. För unga blir dessutom husmarknaden svårtillgänglig då instegskravet blir allt högre.
Frankrike och Euron
Till skillnad från USA så har Frankrike redan nu ett av världens högsta skattetryck. Det innebär att det är svårt att bättra på intäktssidan av statens balansräkning för att få ner de höga budgetunderskotten. Istället behöver Frankrike se över utgiftssidan. Det som framförallt kostar pengar är det generösa ofinansierade pensionssystemet. Pensionsåldern är lägre än i övriga västvärlden och pensionerna är relativt generösa och skattegynnade. Det franska problemet med gatans parlament blossar dessutom upp med jämna mellanrum på ett för omvärlden tämligen obegripligt sätt. Macrons försök att komma tillrätta med de uppenbara problemen som Frankrike står inför har delvis misslyckats på grund av detta. Nu inför nästa års presidentval ser det ut att stå mellan extremhöger och extremvänster. Frankrike har inte haft en balanserad statsbudget sedan 70-talet och det kan väl ses som synnerligen osannolikt att ett populistparti på någon av flankerna skulle vara det som bröt det här mönstret.
Frankrikes kris har också blivit en Eurokris. Det regelverk för Euron som sattes upp vid införandet har i mångt och mycket blivit en pappersprodukt där endast ett fåtal medlemmar i norra Europa någorlunda följt regelverket. I princip har den tyska ekonomin varit garanten för Euron sedan start. Nu när Tyskland efter en serie vansinniga beslut inom framförallt energiförsörjningen effektivt satt krokben för sig själva krävs att det övriga eurosamarbetet sköter sig bättre.
AI, moln och investeringar
Det amerikanska bolaget CoreWeave grundades 2017 under namnet Atlantic Crypto. Affärsiden är att tillhandahålla serverhallar med beräkningskapacitet, ursprungligen för att utvinna kryptovalutor, nu för den mer ”rumsrena” verksamheten AI. Bolagets omsättning har gått från ca 16 miljoner dollar 2022 till förväntat närmare 13 miljarder dollar i år. Bolaget har under samma period gått från en förlust på drygt 30 miljoner dollar 2022 till förväntat knappt 3 miljarder dollar i år. Capex i år förväntas landa runt 35 miljarder dollar. Det innebär alltså att bolaget investerar nästan 3 dollar i nya datacenter för varje dollar de omsätter. CoreWeave börsintroducerades på 40 dollar i mars 2025 och handlas nu efter en ganska skakig resa på drygt 80 dollar. Under det senaste året har kreditspreaden på bolaget, dvs den kompensation marknaden kräver för att finansiera bolaget framåt stigit från drygt 350 baspunkter till närmare 900 baspunkter. Det är svårt att få ihop att det här bolaget som alltså lånar pengar mot kanske 14% ränta för att göra infrastrukturinvesteringar gått så pass starkt på aktiemarknaden. Datacenter är så klart en baktung investering, men med nuvarande räntekostnad på investering är det väldigt svårt att se att det här bolaget kommer kunna nå lönsamhet alls.