Detta är den tredje delen i vår följetong ”Vad skapar avkastning?”. Här fokuserar vi på:
- hur valutasäkring påverkar avkastningen i globala ränte- och kreditfonder,
- skillnaden mellan svenska företagsobligationsfonder, traditionella globala obligationsfonder – och Captors egna kreditstrategier.
Den onde, den gode och den fule i kreditmarknaden
Vi beskriver tre typfall:
-
Den onde – en svensk företagsobligationsfond som upplevs stabil i goda tider men:
- har koncentrerad kreditrisk (t.ex. mot svenska fastighetsbolag),
- lider av svag likviditet,
- och riskerar att tvingas stänga eller sälja de bästa innehaven vid stress.
-
Den fule – en global företagsobligationsfond som:
- ger bra diversifiering över emittenter och valutor,
- men valutasäkrar hela innehavet med löpande valutaterminer,
- vilket äter upp en betydande del av kreditavkastningen.
-
Den gode – Captors kreditfonder som:
- kombinerar global kreditrisk med svensk ränteavkastning,
- utan att behöva traditionell, löpande valutasäkring på hela obligationsstocken.
Varför kan traditionell valutasäkring bli dyr?
En global obligationsfond som investerar i EUR, USD m.fl. valutor:
- tar både ränte- och valutarisk i utländsk valuta,
- och säkrar därefter normalt valutan mot SEK via valutaterminer.
Kostnaden för denna hedge beror på:
- ränteskillnaden mellan till exempel SEK och USD,
- samt löptiden på säkringen,
- och uppgår ofta till ett par procentenheter per år.
Det innebär exempelvis att:
- en obligation som ger 4 % i USD,
- efter valutasäkring kan ge omkring 2 % i SEK,
- vilket gör att en stor del av den högre utländska räntan ”försiktigt försvinner”.
Figur 1. Kostnaden för att skydda USD mot SEK över tid.
Över tid har:
- hedgekostnaden ofta varit negativ ur svensk investerares perspektiv (dvs. en nettokostnad),
- vilket förklarar varför traditionella globala obligationsfonder med låg valutarisk ibland gett svagare avkastning än väntat.
Captors angreppssätt – global kredit, svensk ränta
I våra globala kreditfonder:
- används likvida indexderivat för att ta kreditrisken,
- medan kapitalet och ränterisken ligger kvar i svenska kronor,
- vilket innebär att:
- vi slipper stora delar av den löpande kostnaden för valutaterminer,
- vi ändå får global diversifiering i kreditrisk,
- och den underliggande ränteavkastningen hämtas från SEK‑marknaden.
Illustrationer i nyhetsbrevet visar hur:
- Captor Global Credit Short Term,
- jämfört med ett globalt investment grade‑index med valutahedge,
har utvecklats bättre sedan mitten av 2023, trots liknande kreditrisk – mycket tack vare:
- stigande globala räntor relativt svenska,
- och hedgekostnader som pressat indexlösningen.
Slutsats
Valutasäkring är en avgörande komponent i globala kreditstrategier:
- görs den på traditionellt sätt kan den äta upp en stor del av den extra avkastningen,
- görs den smart – genom att separera kreditrisken från ränte- och valutarisken – kan den i stället bli en konkurrensfördel.
Vår slutsats:
- obligationer är i grunden enklare än många av de mest hypade aktierna,
- men kräver ett tydligt ramverk för att hålla nere onödiga kostnader,
- och för att säkerställa att så mycket som möjligt av den teoretiska kreditavkastningen faktiskt når spararen.