Följande är en artikel publicerad i Captors nyhetsbrev, Captor Minutes, under rubriken Vad skapar avkastning? Del 4: Portföljkonstruktion. För att ta del av alla framtida artiklar i nyhetsbrevet kan du prenumerera genom att klicka här.
Följande artikel är del fyra i vår följetong om vad som skapar avkastning och handlar om portföljkonstruktion. Vi har nu nått det sista avsnittet i följetongen. Om du missat de förra nyhetsbreven, kan du läsa del ett, två och tre genom att klicka på länkarna. Trevlig läsning!
En stor del av räntesparandet i Sverige ses som ett alternativ till kontoplacering. Teorin är att ränteplaceringen inte ska skapa någon volatilitet i portföljens avkastning utan bara ge samma avkastning som bankinlåningen eller lite mer om man är beredd att ta kreditrisk. Kanske ses detta som ett bra sätt att kontrollera risken då riskutrymmet används i aktiemarknaden. Vi på Captor anser, på samma sätt som majoriteten av institutionella förvaltare, att synsättet bygger på felaktiga antaganden och att en sådan portfölj går miste om viktiga portföljeffekter. Under alla de värsta aktieåren har långa räntor fallit kraftigt vilket skapat hög avkastning i räntefonder med lång duration. Med andra ord så räddas portföljen delvis av ränteavkastning.
Hur vet vi detta? Vi gjorde nyligen en analys av 3-årsavkastningen i den amerikanska aktiemarknaden, high-yield marknaden och investment grade marknaden under perioden 1997–2023. Enkelt sagt så ville vi se hur spridningen av avkastningen sett ut, var förväntad avkastning låg i början på perioden samt hur den riskfria räntan rörde sig under perioden (se bild nedan).
På X-axeln syns realiserad årsavkastning för de olika treårsperioderna, medan y-axeln visar förväntad årsavkastning för de olika treårsperioderna. Gul färg betyder att 1-årsräntan stigit med mer än 2%. Röd färg betyder att 1-årsräntan stigit med 0–2% och grön betyder att den fallit med 0–2%. Slutligen innebär den blå färgen att 1-årsräntan fallit med mer än 2%.
Slutsatserna
Börsen (S&P) har högst realiserad avkastning men uppvisar mycket stora variationer mellan den bästa och den sämsta 3års-perioden. High Yield (HY) uppvisar en något lägre avkastning än börsen över tid men har också lägre volatilitet och håller en klart högre s.k. riskjusterad avkastning än börsen. Investment Grade och Treasuries är ännu mer förutsägbara, dvs förväntad och realiserad avkastning tenderar att ligga nära varandra.
En mycket viktig del av analysen visar att alla de sämsta utfallen på S&P ovan är blå till färgen - d.v.s. räntan har fallit ordentligt under perioden. Man kan se detta även i grafen för IG där många av de bästa utfallen också är blå. Med andra ord så kompletterar långa obligationer aktieportföljen i perioder av lågkonjunktur. Korta obligationer har inte denna effekt.
Som läsare av tidigare avsnitt i vår ränteskola vet, är ju prisrörelsen på en obligation en funktion av kupongerna och löptiden (duration). En 10-årig obligation stiger ca 10% i pris om räntan rör sig ned 1%. En 2 årig obligation stiger ca 2% i pris om räntan faller 1%.
För att kvantifiera hur lång duration påverkar resultatet i en allvädersportfölj jämfört med en portfölj med kortare duration, måste vi förstå de olika effekterna som duration har på obligationspriserna och därmed på portföljens totala avkastning.
Simulerat Exempel på Portföljens Resultat:
Anta att 40 % av portföljen är placerad i obligationer. Två olika scenarier där räntan sänks med 1 % ger följande resultat (förenklad analys i illustrationssyfte):
- Portfölj med lång duration (20 år):
- Obligationernas värde stiger med 20 %.
- Detta innebär att ränteportföljens värde ökar med 40 % * 20 % = 8 % av hela portföljens värde.
- Portfölj med kort duration (2 år):
- Obligationernas värde stiger med 2 %.
- Detta innebär att ränteportföljens värde ökar med 40 % * 2 % = 0.8% av hela portföljens värde.
Våra fonder Iris Bond som innehåller enbart AAA obligationer samt Aster Global Credit som innehåller IG-krediter har bägge tio års duration. Det är den längsta durationen som finns tillgänglig i den svenska fondmarknaden som vi känner till. Dessa fungerar båda två som utmärkta byggstenar för en robust portfölj. Värdet på fonderna kommer att variera betydligt mer än för en korträntefond men över tid tror vi avkastningen kommer att bli högre och framför allt kommer avkastningen vara god när övriga tillgångar faller i värde.
Finns det risk för att börsen faller?
Det är såklart svårt att sia om framtiden, men på Captor har vi i alla fall satt samman en modell som vi använder för att hålla huvudet kallt. Bilden nedan visar Captors modell för långsiktig förväntad avkastning. Den visar nu att vi har en ganska ordentligt övervärderad börs - en situation som skapats sedan börsen var “billig” efter finanskrisen. Inte lika mycket övervärderad som i slutet på 90 talet men ändå mycket “dyr”.
Enligt analysen är S&P 500 (den amerikanska börsen) 30-40% för högt värderad i förhållande till långsiktig värdering. Det rör sig dock om långa cykler och det kan ta tid att justera tillbaka till modellen.
.png)
